Var kommer du ifrån? Vilka historier finns i din släkt? Var bodde farmor under andra världskriget? Vad jobbade mormors far med? Finns det mördare i släkten?

Vi har alla olika frågor om vår släkts förflutna. En del vill bygga ett så stort träd som möjligt, se hur långt tillbaka de kan komma. Andra är mer intresserade av husen och trakten där släktingarna bodde, eller varför inte det hus de bor i just nu?

Jag har släktforskat sen jag var barn och vill hjälpa dig att göra det samma! Läs mer på sidan om hur jag kan hjälpa dig och anmäl dig till nyhetsbrevet så skickar jag regelbundet mer information om hur du kan gräva vidare.

Allt gott!

Detta är det sjunde och sista inlägget i en serie om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1del 2del 3del 4, del 5, del 6.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Många av de saker jag skrivit om i denna serie har varit digitala, och det kommer en del av det jag skriver om idag också vara, men inte allt. Det finns så mycket mer!

Bibliotek

Det finns så många resurser för släktforskare på bibliotek!

För att illustrera detta inlägg gick jag till kommunbiblioteket här i Säter. Det var lite komiskt för först gick jag till det ställe jag mindes att släktforskningslitteratur funnits förr. Men hur mycket jag än letade så hittade jag inget (men mycket annat intressant som historiska biografier som kan vara mycket värdefullt i släktforskning!).

Här var det inga direkta släktforskningsböcker…

Jag gick till kassan och frågade. Efter klickande på datorn säger hon: ”Det är så konstigt, jag får bara fram skönlitteratur…” Sen enades hon och en kollega att de nog fanns i ett mindre rum, tillsammans med lokalhistoriska böcker.

Släktforskningshyllorna på Säters bibliotek, med klassiker, Släktforskarnas årsbok och lokala släktböcker. Foto: Lisa Holmblad.

Jag skrev att det var ett mindre rum, och mindre var det, men definitivt inte någon liten skrubb eller liknande och det var väldigt ljust, med ett bord och några stolar = väldigt lämpat för studier!

Lilla salen, Säters bibliotek. Foto: Lisa Holmblad.

Så, vad finns det då att hitta på bibliotek?

Släktforskarförbundets årsböcker och handböcker är en fantastisk resurs som finns på många bibliotek i varierande utsträckning. I dem kan man lära sig massor!
Här är en lista över några av de 18 handböcker som Sveriges släktforskaförbund gett ut:

Släktforskarnas årsbok på biblioteket i Säter. Foto: Lisa Holmblad.

Årsböckerna har getts ut sen 1988. De innehåller blandad information och inspiration skrivna av duktiga forskare. Nuvarande redaktör är den välkände släktforskaren Ted Rosvall. Jag insåg idag att det finns ett personregister till årsböckerna (1988-2005). Det underlättar ju verkligen!

Fjärrlån

Fjärrlån är en fantastisk tjänst som finns på bibliotek! Om en bok, som t.ex. någon av handböckerna som jag nämnde ovan, inte finns på ditt lokala bibliotek, så misströsta inte! De går att låna ändå! Du kanske behöver vänta några dagar, men de går att läsa hemma i lugn och ro ändå!

Det gjorde jag förra sommaren. Jag hade då hittat min mormors farfars ursprung i Hålanda socken, Älvsborgs län och lånade en bok om bygden. Den kom från ett bibliotek i Stockholm!

Lokalhistoria där jag letade efter något gällande barnens anor, men hittade inget konkret. Foto: Lisa Holmblad.

Sm jag nämnde i början kan man ofta hitta lokalhistoriska böcker. Där kan man få lära sig mycket om sina släktingar, och om de inte nämns direkt så kan man få en bild av det samhälle släktingarna bodde i. En annan sak som ofta finns på bibliotek är tidningar. Det kan vara magasin som handlar om historia eller direkt om släktforskning. Dessa hittade jag i Säter:

Foto: Lisa Holmblad.

Digitala resurser

Vad finns det då för digitala resurser på våra bibliotek?

De flesta bibliotek har faktiskt ett abonnemang hos ArkivDigital (kyrkböcker avfotograferade i färg). Det är inte att förakta eftersom ett årsabonnemang hos dem kostar 1795 kr. Andra resurser som ofta finns är Sveriges Dödbok (uppgifter som alla som dött i Sverige under 1900-talet – mer i senaste versionen) och Emigrantskivan. Fråga eller googla på ditt bibliotek för att se vad som finns nära just dig!

Försök till bild på mig själv hemma i soffan med Släktforskarnas årsbok 2014! 😉

Nu var denna serie om gratis släktforskning tagit slut. Den har varit rolig att skriva och jag kommer säkert skriva mer om det i framtiden!

Om du vill ha mer tips om gratis släktforskning är du välkommen att skriva upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner en fin pdf-fil som jag har gjort. Den kan hjälpa dig att släktforska helt gratis!

Hoppas att du har en bra dag!

Allt gott!

Detta är det sjätte inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1del 2del 3, del 4, del 5.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Andra släktforskare

Dagens inlägg handlar om en del av allt det stöd man kan få av alla andra släktforskare. Jag kommer inte gå in lika djupt på alla ämnen som jag brukar, det hade tagit allt för lång tid att läsa. Men jag vill ändå dela med mig av dessa länkar!

Länkarna kommer delas in i grupper, som är långt ifrån fullständiga, för att det inte ska bli allt för rörigt.

  • Föreningar
  • Medlemstjänster
  • Facebookgrupper
Bild: www.stockphotos.grandandlovely.com/.

Föreningar

  • Sveriges släktforskarförbund och deras sajt rötter.se
  • DIS – Datorhjälp i släktforskningen
  • Släktdata – föreningen med fantastiska register som jag skrivit om här.
  • Lokala släkt och hembygdsföreningar är det bäst att googla. Det kan finnas mening med att vara medlem både i en förening där man bor och i de områden man forskar, dels för att få stöd och mer kontakter och lokalkännedom.
Jul med familjen Landgren – längst bak står Stig och Lars Landgren. Sittande från vänster: Edith, Hugo, NN, Lilian gift med Roland, Roland, NN, Hildur, Elsie – min mormor. Bild kanske tagen av Knut Bågenhammar, lånad av Gudmund Bågenhammar.

Medlemstjänster

Det finns flera medlemstjänster inom släktforskning. De största är Ancestry och MyHeritage. Geni är också ganska stort. Familytree finns också, och säkert många fler!

Gemensamt för alla dessa medlemstjänster är att allt som finns i släktträd på dessa sidor är inte nödvändigtvis sant. En släktforskare måste alltid söka sig till källorna. Dessa sidor är alltså inga grundkällor, men kan ge bra inspiration! Det är ju alltid lättare att leta om man har tips om var informationen KAN finnas.

Stenkyrka kyrka, på Tjörn, med omgivning från norr. Bildkälla: Riksantikvarieämbetet via Wikimedia Commons.

Facebookgrupper

  • Släktforskning för noviser – en grupp där man kan skriva ALLA frågor om släktforskning! Ingen fråga är för dum och det finns änglars tålamod när det behövs!
  • Släktforskning – Väldigt lik ovanstående, men inte lika många nybörjarfrågor. Oftast väldigt snabb och bra hjälp och tips om intressanta saker.
  • Porträttfynd – frågor som gäller porträtt. I gruppen finns stor kunskap om kläder och fotografteknik vilket gör att de kan hjälpa till med datering av bilder.
  • Swedish American Genealogy Group – grupp om emigration till Nordamerika. Det finns väldigt duktigt folk både på svenska och amerikanska sidan! Otroligt hjälpsamma och snabba!
  • Lokala grupper för släktforskning i olika landskap och länder finns ofta. Det är bara att söka!

Det var det för idag, men om du vill ha mer tips om gratis släktforskning är du välkommen att skriva upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner en fin pdf-fil som jag har gjort. Den kan hjälpa dig att släktforska helt gratis!

Hoppas att du har en bra dag!

Allt gott!

Detta är det femte inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1del 2del 3, del 4.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Gravar

Flera gånger har Sveriges släktforskarförbund en CD/usbminne med Sveriges dödbok med uppgifter om personer som dött i Sverige. Men om man som jag just nu inte har tillgång till den senaste versionen så finns det andra sätt att hitta släktingar som gått bort och deras dödsdatum.

Här är en lista på de söktjänster jag använder:

Svenskagravar.se

Bild från svenskagravar.se

Den söktjänst jag använder mest är svenskagravar.se, eftersom den visar gravar i Göteborgs kommun och jag har haft mycket av min släkt där. Den är snygg och funkar väldigt bra!

Min mormors farmor. Bild från svenskagravar.se

Här har jag sökt efter graven som finns på bilden högst upp i inlägget där Carl Landgren sitter med sin yngsta dotter vid sin hustrus grav. Emma gick bort 6 år före sin man. Här kan man inte bara se födelse-, dödsdatum och begravningsdatum. Längst ner på sidan finns en lista på vilka som är begravda i samma grav. Man kan också se exakt var graven finns! Det går att zooma in mer, men detta gav mig en överblick.

Om jag förstår kartan rätt så är den bara några kvarter från min farmor och farfars grav vilket förvånar mig! Jag trodde att Landgrens familjegrav låg på Östra kyrkogården eftersom de bodde närmare den, men av någon anledning hamnade de på Västra istället. Frid över deras minne!

Gravar.se

Min mamma. Bild från gravar.se

Sidan gravar.se är kanske inte lika snygg, men den innehåller andra församlingar än svenskagravar.se och den gör sitt jobb!

Gravstensinventeringen

Sverigessläktforskarförbund tillsammans med många frivilliga håller på att sammanställa en gravstensinventering. Den innehåller just nu 410792 gravstenar/893724 personer!

Bild från gravstensinventeringen, tagen av Vigert Bergman
  Alla bilder i Gravstensinventeringen får användas i enlighet med
  Creative Commons licensen CC By-Nc. Läs mer här.

”Hittade” denna lite ovanliga gravsten på Stenkyrka församling bland gravarna från Lilla Askerön. Jag är inte säker på om detta är släktingar, om inte så är det grannar till släktingar…

Find a grave

Man lär sig alltid något nytt! Jag trodde att Find a grave bara var ett nordamerikanskt fenomen, men det visar sig att det finns registrerade gravar från 499 163 begravningsplatser i 242 olika länder!

Bild från Findagrave.com

Jag sökte helt enkelt på min mormors mors flicknamn och hittade hennes morbror med fru. De hade en väldigt vacker gravsten, och jag fick deras datum som jag inte riktigt hade innan. Det är enkelt att söka och till och med på svenska numera!

Det var allt för idag!
Nu ska jag umgås med mina barn!

Om du vill ha mer tips om gratis släktforskning är du välkommen att skriva upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner en fin pdf-fil som jag har gjort i ordning till dig! Den kan hjälpa dig att släktforska helt gratis!

Hoppas att du har en bra dag!

Allt gott!

Detta är det fjärde inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1, del 2, del 3.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

När jag gav brorsan en släkttavla i födelsedagspresent upptäckte jag att det saknades många vigseldatum i forskningen på min morfars sida.

Den sidan har jag knappt rört på länge, och det mesta är faktiskt min morfars och hans kusins arbete från 1970-1989-talen. Det behöver helt enkelt kollas över och kompletteras.

Jag tror egentligen inte att jag kommer hitta några fel, men jag brukar alltid propagera för att dubbelkolla alla uppgifter man kan. Detta även om uppgifterna kommer från en trovärdig forskare.

För att förenkla sökandet efter vigseldatum använder jag mig av föreningen Släktdatas registerfiler.

Släktdata.org

Som ni ser tillkommer det nya register hela tiden – och det är självklart välkommet att hjälpa till om man har intresse av en församling som ännu inte är registrerad. Som ni ser så finns det både stora och små böcker!

Man går in på Registersök som finns i mitten av menyraden.

Därefter söker man direkt eller går till Registerlista för att hitta fil att ladda ner och söka i på egen dator.

Filerna är dels uppdelade alfabetiskt och dels kan man se landskap, län, vilka år de handlar om och när filen laddades upp. Man kan till och med se vem som gjort avskriften.

Filerna är namngivna efter vilka böcker som skrivits av. Det är därför lätt att hitta originalen i Digitala forskarsalen eller på Arkiv digital.

När man hittat rätt bok, klickat på förstoringsglaset till vänster och laddat ner lämplig fil så är det dags att leta.

Utdrag ur Stora Lundby (P) vigselbok 1689-1792 (STLBY-V1). Originalfärgen är svart, jag brukar färga anor röda när jag hittat dem.

Här hittade jag min morfars farfars farmors fars föräldrar Nils Andersson och Annicka Andersdotter (en av 5 av mina anmödrar som heter så!) Det här med att dubbelkolla visade sig väldigt bra. Jag hade inte mer än namn på dessa, nu vet jag var de bodde/tjänade innan vigseln och vigseldatum. Men vid en närmare koll i Arkiv Digital så var avskriften fel. De vigdes den 8:e december, inte 2:e (Stora Lundby (P) C:3 (1763-1844) Bild 229 / sid 447).

Det finns så mycket mer att skriva om hur enkelt det är att använda Släktdatas register och sökfunktion, jag inser att jag skulle kunna göra en hel guide om hur jag använder det, eller kanske en Youtube tutorial?

En extra bra sak som sparar en evinnerligt mycket tid är en funktion som finns i onlinesökningen. Det är en liten ruta man kan kryssa i (längst ner av rutorna) som heter ”Sök även i närliggande församlingar”.

Den är som du säkert förstår fantastisk! Om en ana helt plötsligt dyker upp någonstans och du inte vet varifrån så är det troligt att hen kommer från någon av grannsocknarna. Ibland vet jag inte ens vilka de skulle vara och det hade alltså tagit väldigt lång tid att hitta min ana, men med denna funktion har jag hittat dem direkt. Självklart måste man vara försiktig, särskilt om namnet är vanligt, men det kan vara en bra ledtråd att följa upp!

Släktdatas sida är kanske inte den snyggaste, men funktionerna är väldigt bra! Jag är väldigt tacksam för alla de timmar många frivilliga lagt ner för att göra dessa register och funktioner!

Det var det för idag, men om du vill ha mer tips om gratis släktforskning är du välkommen att skriva upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner en fin pdf-fil som jag har gjort. Den kan hjälpa dig att släktforska helt gratis!

Hoppas att du har en bra dag!

Allt gott!

Detta är det tredje inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1, del 2.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Riksarkivets Digitala Forskarsal

Som många vet är det i kyrkoböcker och folkräkningar som de flesta börjar sin släktforskning, (efter att ha frågat släktingar). Sveriges folkbokföring är fantastisk! Den härstammar från direktiv från biskopen i Västerås stift 1620 (Wikipedia). Det gör att det finns husförhörslängder, föddeböcker, döddeböcker och vigsellängder ända från den tiden i Västmanland och Dalarna. Det hade jag stor glädje av när jag utforskade barnens pappas anor. Folkärna har otroligt vackra böcker från sent 1600-tal!

Det finns betalvarianter på avfotograferade kyrkböcker som Arkiv digital. Men sedan ett år tillbaka är Riksarkivets avfotograferade microfichebilder gratis. Man behöver registrera sig, tror att det har med GDPR att göra, men det är gratis!

Det finns otroligt många register avfotograferade!

Jag har inte ens kollat på dem alla. De jag använder mest är kyrkoarkiv, folkräkningar och bouppteckningar. Fantastiska informationskällor! Kyrkoarkiv och folkräkningar ger svaren på vem som bodde var, när. Bouppteckningar och andra arkiv som Militaria och domböcker t.ex. beskriver hur människor levde.

Man kan välja, kyrkoarkiv, fylla i församling, och län om församlingsnamnen finns på flera ställen. Här har jag valt Hålanda som jag skrivit om flera gånger här. Ett tips är att kryssa i rutan för ”Endast digitaliserat material”, om du inte är ute efter att beställa sånt material som ännu inte är digitaliserat.

Här ser ni hur jag valt husförhörslängder och kan därefter välja vilka år jag vill se.

De flesta husförhörslängder har ortsregister längst fram, några längst bak, och några inte alls. Där kan man hitta gården/torpet man letar efter. Dessa är också bra att ha som referenser till födde- och döddeböcker, om man har svårt att se vad det står för platser är de perfekt att jämföra med.

Här väljer jag Föstorp där min mormors farfars far Andreas Andersson föddes där 1812 som äldste son i familjen här.

Efter det finns alltså maaassor av mer information att söka på Riksarkivet, helt gratis.

Jag har samlat ännu fler tips i en fin liten pdf- och nu hoppas jag att du blir nyfiken på den och skriver upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner den fina offentlig som kan hjälpa dig att släktforska helt gratis.

Allt gott!

Detta är det andra inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se Del 1.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

När du har skrivit ner det du själv vet och vad släktingar berättat är det dags att samla informationen i ett släktforskningsprogram. Vissa gillar att ha saker på papper, och ja förstår att det kan finnas en charm i det, men för mig, så som min hjärna fungerar, så är det lättare att hantera om jag har det på datorn i en form där jag kan lägga till och dra ifrån utan att vara rädd för att bli utan plats eller kladda. Ett program, som i praktiken är en databas, kan man ändra på ett helt annat sätt än man kan på papper. Man kan inte bara skriva in födde- och döddedatum, utan också barndomsberättelser som farmor alltid berättade när man var liten… Allt får plats, även bilder!

I detta blogginlägg kommer jag berätta om det program jag använder. Det heter Gramps och är faktiskt gratis!

Gratis släktforskningsprogram

Dess ursprung är Gramps-Project.org. Vad jag förstår är det en helt fristående grupp släktforskande programmerare världen över som byggt upp detta program. Deras mål är att programmet både ska vara lätt för nybörjare och avancerat nog för professionella släktforskare, och det tror jag nog att det är!

De har byggt upp ett helt eget uppslagsverk med information om hur programmet, ser ut, fungerar, hur man felsöker och så vidare… Det är uppenbart att programmet är gjort av ett gäng datanördar – i ordets bästa bemärkelse! Själv är jag inte lika kunnig, men det känns tryggt att det finns kunnigt folk bakom programmet. Hemsidan och uppslagsverket är på engelska, men själva programmet finns på svenska.

Så här ser första vyn, anslagstavlan ut i Gramps. Där finns information om programmet, hur man startar och andra tillägg. Jag har inte använt några tillägg tidigare men såg nu att det finns en att göra lista. Den kommer jag nog att använda mycket!

Vy ur programmet Gramps, med min släktforskning.

Nästa ”sida” i Gramps är ”Personer”. Där samlas alla individer man skrivit in grupperade efter efternamn. Här kan man också söka efter individer i den högra kolumnen.

Jag fick leta en stund innan jag hittade flera efternamn på raken där jag inte hittade nu levande människor, men vid dessa namn klarade jag det med råge! Det är min dröm att forska från ”Brunarna” och framåt i tiden eftersom både min far och mor härstammar från Anders Helgesson Brun som var kyrkoherde i Myckleby på Orust i 45 år på 1600-talet.

Släktskap

Den vy jag arbetar mest i är Släktskap. Där kan jag se hela familjen; föräldrar, syskon, respektive och barn. Det är lätt att lägga in ny fakta på alla personer som visas.

Diagram-vyn, med min mamma som utgångspunkt

Så här ser antavlan ut i Gramps. Det är lätt att navigera och få en överblick över det du har lagt in i din släkttavla.

Jag inser att jag inte kommer kunna förklara hela Gramps i ett blogginlägg. Inte helt svårt att förstå, önskar bara att jag skulle ha kunnat det eftersom jag tycker att programmet är bra! Men, jag letade reda på en bra informationsfilm som jag hoppas kan berätta mer om vad programmet innehållet.

En av de anledningar jag gillar Gramps är deras grafiska rapporter. Jag har visat några tidigare: Timglas, Släkttavla i födelsedagspresent. Här är några till:

En väns ”fan chart” från Gramps
Släktlinjediagram i Gramps.

Släktlinjen är intressant för dör kan man inte bara se hur länge ens anor har levat utan också följa dem under, den i mitt fall, svenska, historien. Vad hände samtidigt som min släkt växte fram? När blev Skåne och Bohuslän delar av Sverige? Jo faktiskt under den tid som min släkt finns dokumenterad! Anders Helgesson Brun som jag nämnde tidigare lär ha kämpat för att få behålla danskan som gudstjänstspråk, för det var det han var van vid…

Jag tror jag skulle kunna sitta hela natten om skriva om Gramps. Det finns så otroligt mycket att skriva om, och kanske kommer jag kunna ge bättre instruktioner i framtiden. Men innan dess vill jag bara tipsa om att ladda ner Gramps, det är ju ändå gratis, och testa att lägga in det du redan vet om din släkt, hur mycket eller lite det nu är… Alltid lär man sig något! Många börjar med onlineträd som på Ancestry och sånt, men det finns både för och nackdelar med det. Det finns stor risk att det rullar iväg…

Nu hoppas jag att du blir nyfiken på mer och skriver upp dig på nyhetsbrevet för att få min eminenta lista med tips på hur man släktforskar, helt gratis!

Allt gott!

Detta är det första inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Det allra första man bör göra när man ska börja släktforska är att skriva ner det man vet, och fråga släktingar, antingen äldre eller någon med gott minne.

Det är både lätt och svårt.

Enkel guide till att börja släktforska

1. Tag första bästa papper (för mig blev det en kartongbit) och skriv upp det du vet.

2. Ta fram några papper till och ring upp eller åk hem till en släkting.

Jag och mammas kusin Ansie – släktforskare hon med! 🙂

3. Ta gärna med gamla bilder, både sådana du vet vilka som är på dem och sådana du inte vet. De är alltid bra för att få igång samtal om olika släktingar.

4. Skriv ner stolpar under samtalets gång. Det behöver inte vara hela meningar, men det är bra att ha något att hänga upp minnet på.

5. Om möjligt, filma eller spela in samtalet. Om du har en smartphone så brukar de ha en inspelningsfunktion. På min heter den Voice Recorder och ser ut så här:

I ärlighetens namn kanske den inte är den bästa. Jag hittar inget sätt att skicka eller ladda upp filer från den, och den har som ni ser reklam. Oavsett så funkar den! Tyvärr kan den inte spela in pågående telefonsamtal. Det är inte möjligt på Iphone, dock vet jag inte om det går på Android telefoner.

Om man skulle vilja spela in ett telefonsamtal skulle man alltså behövs två telefoner, en med samtalet på högtalarfunktion och en som spelar in. Kolla gärna ljudkvaliteten innan.

7. Tacka för samtalet och lova att dela med dig av det du hittar i din släktforskning.

8. Renskriv dina anteckningar utifrån minne och inspelning. Ett tips är att renskriva utifrån varje person, för att lättare kunna sammanställa det i ett program senare.

Lycka till med släktforskningen!

Allt gott!

PS. Glöm inte att skriva upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Häromkvällen startade jag sidans egen Pinterest sida. Det gick väldigt fort att hitta många intressanta och givande länkar. Huxflux hade jag nio anslagtavlor med nästan 70 länkar fastnålade på sig!

Jag hade god hjälp av Eva Johansson och hennes anslagstavlor. Hon länkade förresten hit till mig häromdagen, när hon skrev en utvärdering av sitt släktforskar år 2019. Det blev jag väldigt glad för!

Det jag fastnade mest för var olika fina antavlor. Antavlor är en tavla som man kan skriva ut och fylla i (eller i omvänd ordning) sina anor; mor, far, farmor, mormor och så vidare. De kan se ut på väldigt olika sätt – grafiska eller mer fritt konstnärliga.

En favorit är Anna Edin och hennes AsynyaArt. En sak jag uppskattar med hennes bilder är ju dels att hon målar så vackert men också att flera av hennes bilder visar rötter – det är de generationerna som gått före oss som är grunden för det träd vi ser idag. Precis som på nyponbusken på bilden ovan. Det är inte så många generationer, men man kanske kan få plats med tre eller kanske fyra generationer uppe bland blommorna. Då kan det bli sju generationer sammanlagt.

Blir sugen på att göra ett med min farmor och farfar i mitten.

Idag hittade jag en till antavla som jag gillar. Kolla här:

Man kan fylla i från sitt släktträd direkt eller manuellt. En digital fil, tom eller ifylld, kan man få gratis! Det finns också möjlighet att beställa tryck, men antar att det är dyrare med frakt från USA än att trycka i Sverige.

Jag gillar särskilt att den har olika färger på olika släktlinjer. Det blir enklare att följa då. Färg förgyller ju bilden alla gånger! 🙂

Detta är inget sponsrat inlägg, bara mina egna tankar.

Allt gott!

Årsutvärdering 2019

Under många år har jag följt bloggaren/mediahuset UnderbaraClara och med glädje läst hennes årssammanfattning. Häromdan fick jag idén att göra något liknande, fast utifrån släktforskningen. Dels för att tänka efter vad man egentligen gjort och dels för att kunna gå tillbaka i framtiden och se hur långt man faktiskt kommit. Släktforskning är ju en typ av evighetsjobb, och det kan ibland kännas tröstlöst. Därför kan det vara skönt att göra avstamp, klappa sig själv på axeln och säga ”Bra jobbat!”

Jag har samlat några frågor här, kanske vill du ställa samma eller andra frågor. Kanske vill du dela med dig av dina frågor, eller svar i kommentarerna här nedanför. Oavsett är tid för reflektion sällan bortkastat!

Jag har också gjort en .pdf-fil med frågorna. Den får du gratis denna vecka när du börjar prenumerera på mitt nyhetsbrev.

Här kommer mina frågor och svar:

Vad har du forskat på under 2019? Vilka grenar, orter eller perspektiv har du utgått ifrån? Jag har mestadels forskat på min mormors farfar Carl Landgrens släkt i Hålanda, men också morfars släkt i Olofstorp.

Gjorde du något med släktforskningen 2019 som du inte gjort förut? Jag har börjat blogga om det! Och förberett för att ta kontakt med fler nu levande släktingar.

Vad har berört dig mest? Helt klart att Carl Landgren hade 8 äldre syskon som han aldrig fick träffa! Dels på ett personligt plan – hur överlever man det som förälder, och vilka spår sätter det i familjen längre fram i tiden? Men också på ett samhälleligt plan, att barnadödligheten var så stor i industrialiseringens Göteborg. Det berörde mig också. Det är ju också en typ av pris som ”betalades” för att vi ska ha det välstånd vi har idag.

Minns du något som förvånat dig? Ja, det är väl egentligen det jag just skrev om, men kanske också hur lätt det var att komma vidare på den gren jag aldrig ens försökt följa under alla de år jag har släktforskat, och att det var så lätt! Det slutar sällan att förvåna mig, hur lätt det kan var att hitta mycket information. Samtidigt så vet jag ju att det finns många släkter som inte är lika lätt att följa…

Har du läst några böcker om släktforskning eller kring sin släkt 2019? Nej, pinsamt nog har jag nog inte det. Jag har lånat en del på biblioteket, men inte kommit mig för att läsa. Fastnar oftast vid skärmar… Det senaste jag läste var Maria Gustavsdotters böcker om familjen Morlandeus från Tjörn. Den var bra! Borde läsa mer av henne!

På vilket sett har du delat med dig av din släktforskning? Det främsta är ju släkttavlan jag gav till min bror i 50 års present, men också via bloggen och direkt till släktingar när vi träffats eller fått kontakt via internet.

Vad ser du fram emot att gräva djupare i nästa år? Oj, allt! Nä, det är väl främst att bli ”klar” med Hålanda, och forska framåt i tiden till nu levande släktingar, både på den och andra grenar.

Hoppas att detta var trevlig läsning och inspiration att tänka över 2019, på ett eller annat sätt!

Allt gott

Videosamtal över Atlanten

Ikväll hände det!

Jag och brorsan pratade för första gången med vår syssling Alicia i USA, med video via Messenger. Så gott! Hennes mor, som jag och barnen träffade i somras, var också med, och Alicias man.

Missade att ta bild av själva samtalet, men här syns i alla fall planeringen! 😉

Det var så fint! Så enkelt att bara ringa på mobilen, men ändå så stort!

Vi pratade om våra familjer, hur vi firar jul och om vädret (så svenskt!). Mim mammas kusin DeAnne pratade svenska med barnen och min pappa. Det var fint!

Så tacksam för att denna enkla handling fick betyda något! Nästan som när familjer återkopplas i Allt för Sverige!

Nu är det dags att bära in sovande barn och packa det sista inför morgondagens långresa!

Allt gott!