Var kommer du ifrån? Vilka historier finns i din släkt? Var bodde farmor under andra världskriget? Vad jobbade mormors far med? Finns det mördare i släkten?

Vi har alla olika frågor om vår släkts förflutna. En del vill bygga ett så stort träd som möjligt, se hur långt tillbaka de kan komma. Andra är mer intresserade av husen och trakten där släktingarna bodde, eller varför inte det hus de bor i just nu?

Jag har släktforskat sen jag var barn och vill hjälpa dig att göra det samma! Läs mer på sidan om hur jag kan hjälpa dig och anmäl dig till nyhetsbrevet så skickar jag regelbundet mer information om hur du kan gräva vidare.

Allt gott!

Så här i Corona tider så har min pappa börjat fotografera den skatt av bilder, brev vykort etcetera som min morfars släkt lämnat efter sig. Intresset för släkten och gamla tider var stort i familjen och väldigt mycket sparades. Pappa berättar med tårar i ögonen om vykort från 1905, 1909, 1911 och 1918. Det är både från släkt och vänner. Jag ser verkligen fram emot att få se bilderna i framtiden!

En av de bilder jag hittat sen tidigare fotograferingar är denna:

Jag känner igen de unga kvinnorna till höger, och en lapp fotograferad bredvid beskriver att det är Anna och Rakel Pettersson. De var systrar till min morfars pappa Kaleb och bodde på Vråssered Nedergård i Bergums socken. Rakel träffade jag flera gånger i min barndom, men inte Anna, hon gick bort 1970. Men när jag tittar på andra bilder av systrarna Pettersson (de var fyra; Esther, Ruth, Anna och Rakel), så tycker jag att det ser ut som Ruth som sitter ner till vänster. Jag träffade henne också, och ser tydligt skillnad på systrarna eftersom Ruth blev blind senare i livet. Jämför med bilden här:

Storebror Paul, Rakel, Anna och Ruth.

Jag tycker att det är tydligt att det är Ruth som sitter ner på den svartvita bilden.

Men vad kan då bilden beskriva?

Verktyg i de stående kvinnornas händer får mig att tänka på skörd. Men vad är det de flickorna som sitter har i sina händer? Ser det inte ut som tallplantor? Särskilt tydligt är det hos kvinnan till vänster. Framför Rakel ser vi en ljungkvist som visar att de inte är på en åker som jag tidigare alltid trott. För mig ser det helt enkelt ut som om de planterar tallar i gårdens skog. Jag besökte området så sent som i somras, och vet att det finns stora skogsområden nära gården.

Hur kan jag ta reda på mer?

  • Historiska kartor skulle kunna ge mig information om hur gården såg ut.
  • Min egen släktforskning kan tala om för mig vilka i min familj som ägde gården vid vilken tid och därför tolka informationen från Lantmäteriets historiska kartor för att se vilken mark som tillhörde släkten. Den hjälper mig också att gissa när bilden var tagen utifrån Anna och Ruths ålder.
  • Utifrån den gissningen skulle jag kunna gå till församlingsböckerna och se om det fanns några pigor på gården som skulle kunna passa i ålder för kvinnorna till vänster.
  • Jag skulle också vilja veta mer om tallplantering i början av 1900-talet. Vilken årstid gjordes det? Var det vanligt att kvinnor deltog? Skogen var ju annars männens revir. Hur stora arealer kan ha planterats? Hur länge växer tallar? När kan träden de planterade ha avverkats?

Efterforskningar

Jag behöver börja med att försöka gissa när bilden kan ha tagits. Anna var född 1897 och Ruth 1895. Det är svårt att avgöra hur gamla de är när bilden togs, men jag skulle gissa tonåringar. I så fall bör det ha varit 1913-1915.

Geometrisk avmätning från 1725.

Lantmäteriets historiska kartor gav mig tyvärr inte så jättemycket, men det fanns fantastiskt fina bilder. Jag får helt enkelt bara föreställa mig att det var någonstans på gården.

Nästa steg är att gå till församlingsböckerna (samma typ av kyrkobokföring som husförhörslängder, men på 1900-talet). Jag hittar inga pigor på gården under denna tid, så det gav inte heller några svar. Det fanns en annan familj som ägde en annan del av Vråssereds Nedergård. Där fanns en dotter som hette Anna Melina Olsson född 1898 och en tjänsteflicka som hette Ruth Ester Stefania Andersson och var född 1895. De skulle mycket väl kunna vara kvinnorna till vänster på bilden. Det är långt ifrån säkert, men i alla fall en möjlighet.

Som så ofta när man håller på med släktforskning så hittar man sidospår. Jag såg att familjen Petterson hade en familj från Gammelsvensk by i Ukraina boende hos sig 1929-1931. Lite googlande ger mycket information och jag hittade även en bild på en flicka som senare blev sonhustrun i familjen som bodde på Vråssered, Anna Hoas. Hon och Johannes gifte sig mitt i allt det tumult som det måste ha varit när de fick flytta till Sverige, blev utflyttade från flyktinglägret på A6 i Jönköping för att göra ”jordbrukspraktik”. De måste ha haft en stark kärlek! Men jag förstår också att flyktingarna från Gammelsvensk by ville bo nära varandra, som de hade lovats. Många av dem flyttade till Gotland, där det nu finns ett museum om deras historia.

Kanske ser det ut så här där bilden togs, med nästa generation tallar. Foto: Pixabay.

Tallodling då, vad kan jag hitta för information om det? Jag googlar, men hittar bara nutida information. Vad jag förstår så har det varit vanligast att plantera tall på våren, direkt när tjälen gått ur marken, och att om man vill plantera på hösten så ska man göra det med kraftigare plantor. Plantorna som kvinnorna på bilden höll i händerna var definitivt inte kraftiga. Jag tror därför att detta var en vårplantering. När jag tittar på bilden en gång till så inser jag ju att det inte finns några löv på träden. Det är ju ytterligare ett starkt argument för att det var på våren.

Verktygen de stående kvinnorna håller i bör ha varit någon form av stör som de använde för att göra planteringshål med. De sittande flickorna fick sen göra själva planteringen.

Sammanfattning

Vad har jag då kommit fram till angående vad som gick att hitta på bilden ovan?
Det var vår och dags för tallplantering omkring 1913-1915, då dessa fyra unga kvinnor, och minst två personer till (fotografen och mannen i kostym som står i utkanten av bilden) var ute i skogen, troligtvis kring Vråssered Nedergård i Bergums socken, gamla Älvsborgs län. De två kvinnorna till höger är systrarna Anna och Ruth Pettersson, döttrar till hemmansägaren och riksdagsmannen Alfred Pettersson. Kvinnorna till höger är inte helt identifierade, men kan vara Anna Melina Olsson och Ruth Ester Stefania Andersson.

Jag kom kanske inte hela vägen, men jag lärde mig en del om Gammelsvensk by och tallodling.

Man kan verkligen lära sig mycket av att bara titta på en bild. Jag hade alltid trott att den föreställde skörd, men jag hade fel! Jag hade också trott att de hade pigor på gården, men jag hade fel om det med. Jag har till och med hittat ett fel i min egen information. Det var inte Rakel på bilden, det var Rut

Foto: Stig Pettersson

Avslutar med en bild från systrarnas hem. Ruth och Rakel flyttade in i huset deras far låtit bygga åt Anna, efter att de själva blivit änkor. Ingen av dem hade barn. Jag sitter i Rakels knä och tittar busigt på Ruth. Kanske studerar jag hennes glasögon? Ser mina barn i mig själv, både i ansiktsuttryck och oviljan att sitta still bara för att någon annan vill det! ❤ Släkten följa släktens gång!

Allt gott!

Lisa

Ensamhet är inte bra.

Jag ska vara ärlig, Jag har inte hanterat det här med Covid -19 särskilt bra. Jag jobbar deltid i dagligvaruhandeln och jag har inte jobbat sen riktlinjerna om att stanna hemma om man har förkylningssymptom kom ut. Jag vet att jag kan må ungefär få här när som helst, men jag vägrar riskera att smitta eller skrämma någon i dessa tider. Jag är övertygad om att jag inte har Covid-19 eftersom jag nyser ibland (vilket, om jag förstått rätt är det enda förkylningssymptom som inte ingår), men för den del tänker jag inte skrämma nån om jag skulle snörvla till i en butik när jag plockar varor. Det funkar bara inte.

Jag har inte en stor bekantskapskrets som jag umgås med annars, men jag känner definitivt av bristen av socialt umgänge nu efter drygt två veckor hemma. Jag pratar med min pappa och min närmaste vän så gott som dagligen, men annars är jag mest med mig själv.

Jag har verkligen tagit det lugnt för att vila och kurera mig, och det är bra, men jag vill ändå bryta tystnaden och säga att jag ser ett behov av förändring!

Varför skriver jag då om det här? Vad har det med släktforskning att göra?

Jo för att det handlar om att prata med människor! Grunden för all släktforskning, om man vill ha mer information än Skatteverket kan ge en, är att prata med människor. Vad minns moster om mormor? Berättade någon något om farfars far till pappas kusin? Var började det egentligen? Minns min kusin mer av farmors berättelser än jag nu?

Men det handlar också om att möta dina släktingar, nära eller långväga, där de är just nu. Förra helgen pratade jag lite med min mammas syssling som vi aldrig haft kontakt med förut. Hon var nog egentligen intresserad av det här med släkten, men har just nu fullt upp med att få familjeföretaget att överleva. Att få skriva och ta emot uppmuntrande ord i det sammanhanget är viktigt!

Men, kanske du tänker, varför ska jag ringa nån? Det är ju jag som känner mig ensam, och kanske bortglömd.

Det finns en hel del forskning som tyder på att vi mår bättre av att hjälpa någon annan! Vi behöver andra människors perspektiv på livet och det som händer just nu.

Att hålla sig sysselsatt med något som släktforskning är också ett sätt att få dagarna att gå så här i tider av social distansiering. Ge dig på en gren du inte jobbat på på länge, leta reda på sysslingar du inte pratat med och ring upp dem! De flesta är ju hemma och tar det lugnt nu i alla fall. Det är mindre risk att man stör än i vanliga fall.

Jag har skrivit en del om att prata med släktingar. Läs gärna mer:

Jag kommer skriva mer om detta i veckan sm kommer. Jag kommer snart släppa Påskfrågor (liknande de Julfrågor jag lanserade i julas). Om du vill ha dem redan nu så maila mig på hurskajagslaktforska(at)gmail.com.

Allt gott till er alla! Fastna inte i ensamheten! ❤

Lisa
Tips för gratis släktforskning

Coronatider ger tid för inomhusaktiviteter. Helst sådana som man gör själv, och helst lugna sådana. Det känns som om släktforskning är en perfekt sysselsättning (vilket jag i och för sig oftast tycker), nu när vi bör hålla oss en bit ifrån varandra för att inte sprida Covid-19 och andra virus.

Flera gånger den senaste veckan har jag delat serien med gratis släktforskningstips. Det är ju ingen direkt introduktionskurs i släktforskning, men är upplagd så att man kan arbeta sig igenom det på det sättet.

Dock är en kategorisida inte ultimat att referera till, för det första kommer inläggen i omvänd ordning (doh…) och dels är det inte så å informativt. Därför vill jag göra en version här som är lättare att följa:

Tips för gratis släktforskning

1. Prata med släktingar

Prata med släktingar! Bästa tipset för släktforskning

Det bästa sättet att påbörja sin släktforskning är att skriva ner det man själv vet, och prata med släktingar! I efterhand önskar jag att jag hade skrivit ner mer än jag gjorde som yngre, för även om jag inte är gammal, så minns jag inte längre allt det mina äldre släktingar berättade. Minnen behöver underhållas! Därför kan det vara bra att ha med bilder när man pratar med släktingar, och att spela in det som sägs! Läs mer praktiska tips här.

2. Släktforskningsprogrammet Gramps

Släktforskningsprogrammet Gramps - tips för gratis släktforskning

Gramps är nog egentligen inte ett enkelt nybörjarprogram, om man inte är väldigt bra på databaser och andra avancerade dataprogram. Om man vill ha något riktigt enkelt kan man börja med demoversionen för Holger. Det var det program jag började med 1993 (men mer modernt nu!) och det ger en bra överblick över släkten.
Anledningen till att jag skriver mer om Gramps är att jag använder det själv och tycker att det är riktigt bra! Jag gillar att det är gratis och OpenSource, och det har massa bra funktioner! 🙂 Läs mer här.

3. Digitala forskarsalen på Riksarkivet

Sveriges kyrkobokföring är fantastisk! Om du vet var någon bodde eller i vilken församling någon föddes för mer än 70 år sedan så kan du med största säkerhet hitta dem i Riksarkivets digitala forskarsal! Där finns avfotograferade kyrkböcker och handlingar från olika arkiv. Jag går igenom lite enkelt hur man söker så att du kan komma igång med släktforskningen! Läs mer.

4. Excellfiler hos Släktdata

Excellfiler hos Släktdata.

Första gången jag kom i kontakt med släktforskning i excell-filer var via Tjörns släktforskare. Det kändes så lyxigt att kunna sortera kolumnerna för mödrar och fäder för att kunna hitta en hel syskonskara med bara några knapptryck. Det gick så otroligt mycket snabbare än att gå igenom föddeboken i många år! Självklart måste dessa andrahandskällor dubbelkollas, men det är så mycket lättare att göra det så, än att behöva göra allt från grunden!
Att sen inse att inte bara Tjörns församlingar, utan också många andra fanns samlade i släktdatas register blev ju helt underbart! Jag använder dem mycket i min forskning! Läs mer.

5. Hitta graven

Hitta graven - tips för gratis släktforskning

Jag minns att jag var med äldre släktingar på kyrkogårdar när jag var liten, men det är inte alltid jag minns var vi var. Graven på bilden till exempel. Den var jag fast besluten om att den låg på Östra kyrkogården i Göteborg, men med hjälp av söksajter har jag insett att den ligger på Västra, långtifrån där familjen bodde, och istället nära andra släktingar på andra sidan av min släkt…
Mer tips om dessa söksajter finns här.

6. Andra släktforskare

Andra släktforskare - tips för gratis släktforskning

Att vända sig till andra släktforskare är extremt givande! Det är en väldigt generös kultur i Facebook grupperna ( i alla fall om man anger källor! :-)). Via de stora släktforskningssajterna kan du ofta hitta långväga släktingar (men kolla allt, inklusive sajternas avtal!!). Läs mer om sätt att nå andra släktforskare.

7. Bibliotek

Bibliotek

Bibliotek kanske känns lite ”old-school” i vår digitaliserade släktforskarvärld, men där finns så mycket resurser, både analoga och digitala! Så sent som idag läste jag om en kvinna som släktforskat länge, men nu tar en paus i forskningen för att vidareutbilda sig genom att läsa böcker om själva hantverket. Dessa böcker kan du låna gratis på biblioteket! Läs mer.

Jag hoppas att dessa tips kan hjälpa dig att ta tag i eller komma vidare i din släktforskning, och gör att tiden i ”social distans” känns mer givande!

Allt gott!

Lisa

Jag skulle vilja skriva ett långt och nyttigt inlägg om släktforskning, men i ärlighetens namn är mitt huvud mest fullt av tankar på Corona-viruset och (!) en lättare förkylning.

Detta har tagit mig hårdare än jag trott. Jag är inte i nån riskgrupp och är inte rädd för att bli sjuk. Men jag är väldigt rädd för att smitta andra. Jag tänker också på äldre släktingar, som min älskade pappa, och är rädd för att han ska smittas även om risken egentligen inte är så stor just nu…

Det fick mig i alla fall att tänka på andra pandemier som påverkat min släkt. Först tänker jag på koleran på mitten av 1800-talet.

Johannes Christensson, min mormors mormors far, dog av kolera 1850 i Västerlanda i Bohuslän. Han var skeppare på ett fartyg och familjesägnen berättad i Släktkrönikan om familjen Kihlman av Gustaf Kihlman säger att han blev smittad när han hjälpte en besättningsman. Kolera ger ju diarré, så det är inte svårt att se hur det smittade på en mindre båt.

Han lämnade fru och fyra barn efter sig. Min mormors mormor Justina var knappt ett halvår när han dog. Det var en svår tid.

Den andra pandemin jag minns i släkten är Spanska sjukan 1918.

Min morfars far som ung.
Kaleb Pettersson 1890-1947.

Min morfar berättade att både hans far Kaleb och farfar Alfred hade Spanska sjukan. Själv var morfar bebis. Det måste ha varit svårt för alla inblandade!

Cirka 0,6% av Sveriges befolkning dog av Spanska sjukan, över 34000 människor! Källa: Wikipedia.

Alfred och Kaleb överlevde, men Kalebs vackra mörka hår fanns inte mer.

Den sista bilden hittade jag på Svenskt Porträttarkiv. Där finns massor av fina bilder, kanske på dina släktingar? Om inte annat så är det en utmärkt sak att ladda upp de bilder vi har på Svenskt Porträttarkiv, nu så här i Corona tider. Nämnde det på Facebook-sidan häromdan. Kolla gärna och gilla sidan! 🙂

Om du vill prenumerera på mitt nyhetsbrev så får du just nu chans att ladda ner en fin pdf-fil. Den innehåller tips om hur du kan släktforska gratis!

Hoppas att ni har en bra helg!

Allt gott!

Lisa Holmblad släktforskare

Eftersom det inte blev några bilder igår så blir det några extra idag:

Jag, mamma och mormor sommaren 1989.

Idag vill jag fira mina anmödrar, och så här i efterhand tacka dem för allt de gett mig.

Jag tror att det är viktigt att tänka på vad vi faktiskt fått av dem som gått före oss, dem vi forskar på. De är så mycket mer än namn i våra datorer och flikar i våra pärmar. De är de som gett oss liv!

Kvinnorna är (i alla fall enligt forskningen) oftast kulturbärarna i familjen. De är de som håller på familjetraditionerna och för kunskapen och erfarenheterna vidare. Jag vet att jag generaliserar, och att det finns undantag, men min bild av det är att det varit så genom generationerna. Kanske är det också så för att kvinnan har haft större ansvar för hemmet och därigenom varit dess projektledare och därför haft ansvar för traditionerna som är kopplade till hemmet.

Mormor Elsie f. Landgren g. Pettersson 1921-1996. Bild från 1943.
Mormors mor Hildur f. Kilman g. Landgren 1884-1961.
Justina f. Johannesdotter g. Kilman 1849-1939.
På baksidan bilden står det: ”Vardagsbestyr Justina Kihlman Göteborg 22/6 1935”

Jag har inga fler bilder av på min ”direkta kvinnolinje” men jag har namn!

Justinas mamma hette Inger Svensdotter. Hon levde 1822-1898 i Forshälla och Västerlanda.
Hennes mamma hette Johanna Andersdotter. Hon levde 1784-? Hon föddes i Resteröd och flyttade sen till Forshälla. Men hennes liv har jag inte helt kunnat spåra.

Saknar du bilder på släktingar? Kolla i Svenskt porträttarkiv! Tyvärr finns där mer män än kvinnor, även det en jämnställdhetsfråga. Ska nog sätta mig och lägga in dessa bilder där idag, för att jämna ut statistiken lite…

Allt gott!

PS. Skriv upp dig på nyhetsbrevet!

På väg hem igår satte jag på P4 Dalarna som är min favoritradiokanal. Där hörde jag afrikanska trummor och kunde aldrig tro att jag skulle bli så tagen av det som kom sen.

Det var musikern Anna Ihlis som berättade om sin låt Röd som ska spelas i Falun på Internationella Kvinnodagen på söndag.

Den är skriven till hennes mormor, som tvingades gifta sig i en röd klänning eftersom hon inte var oskuld.

Nu är ju den tanken befängd, att sexualiteten skulle hängas ut så på det sättet!

Men, sen säger hon det som är så otroligt mycket mer befängd, och det är ju att ingenting skulle synas på mannen. Han fick vara lika bröllopsfin som alla andra män. Hon fick ta hela skammen!

Jag måste pausa lite. Andas.

Jag har aldrig tänkt på det förut ur ett jämnstäldhetsperspektiv.

Det skäms jag för idag.

Min pappas fina faster Greta gifte sig i en blå klänning eftersom hon väntade deras dotter. Det har jag alltid bara accepterat. ”Det var så på den tiden.” Och visst var det så, men det var ju vansinnigt att hon fick ta hela skulden om de var två om saken!

Jag vet att farmor berättade att hon var väldigt rädd för att bli gravid innan vigseln. Hennes väninnor var mer vågade men farmor och farfar väntade, för att slippa det stigma som skulle komma av en sådan graviditet.

Det finns så otroligt mycket att tänka på när det gäller det här. Idag vill jag att vi alla tänker lite extra på våra anmödrar och vad vi kan göra för att öka jämnställdheten i vår egen tid, både här och runt om i världen!

Allt gott!

PS. Jag hade tänkt ha med både Greta och Johns bröllopsbild och farmor och farfar. Tyvärr hittar jag ingen av dem just nu. Får lägga in dem senare!

Tänk er en bild av vackra människor i mörk klänning och en med vackra människor i vit klänning… DS.

Denna vecka får det bli ett exempel från min egen forskning, för det är det enda som snurrar i mitt huvud just nu (förutom livet i allmänhet…).

Nån gång för typ 10 år sen forskade jag och pappa på hans morfars släkt. Axel Andersson (pappas morfar som älskade pappa väldigt mycket), var liten när hans mor gick bort och bara 14 när hans pappa dog. Några år senare flyttade styvmodern med lillasyster Emma till Fredrikshamn, där de blev kvar. Farmor berättade mycket om sin pappa, men inget om hans ursprung. Kanske visste han inte helt mycket själv.

Utdrag ur Gramps.

Bilden ovan visar vad vi hittat hittills. Den är full av det som på engelska kallas ”brick walls” – tegelväggar. Men tegelväggar känns inte som en bra översättning på svårlösta problem, möjligtvis för att de är svåra, men inte omöjliga att slå ner. Okej, det kanske går att använda…!

Mamman Emma dog strax efter hon fött sitt tredje barn och hennes föräldrar har vi inte lyckats spåra. De bara dyker upp i Göteborgs Carl Johan på 1840-talet och det finns inga spår till deras ursprung…

Men det var inte dem jag tänkte skriva om idag utan Axels pappa Anders Andreasson och hans ursprung i Kareby socken i Kungälvs kommun i Bohuslän.

Anledningen till att jag släppt den ”tegelväggen” var att hela kyrkoarkivet för Kareby och Romelanda förstördes i en brand 1815. Det kändes omöjligt att hitta något längre tillbaka i tiden och det enda jag hittade var det som stod i första husförhörslängden efter branden; föräldrarna, mormodern och en morbror.

Kareby kyrka, där en annan anfader var kyrkoherde tidigt 1600-tal.
Foto: Tor Svensson, CC BY-SA 3.0.

Jag trodde inte att det fanns några trådar kvar att dra i helt enkelt. För markägare så kan man ju hitta dem i mantalslängderna, men Andreas och Anna var torpare på hennes brors gård (antagligen deras föräldrahem) i Myrebacka.

Men det fanns en ledtråd som jag missat, och det var att det i vigsellängden stod att Andreas var från Solberga!

Kareby (O) C:3, sid 261. Bildkälla: ArkivDigital.

Men vilket Solberga? Det finns en församling som heter Solberga som nu ligger på andra sidan E6:an, något norr om Kareby. Det finns också ett Solberga i Romelanda församling. Eftersom Romelanda var annexförsamling till Kareby på den tiden så vore det inte konstigt om prästen antecknat det som om det vore i den egna församlingen – alltså likadant som om det vore en annan församling. Något svårt att tyda så här i efterhand…

Först började jag leta efter en utflyttningslängd från Solberga församling. Tyvärr fanns det ingen för den tiden. Då gick jag till Inflyttningslängden i Kareby för 1840. Den ser ut så här:

Kareby (O) B:2, sid 37. Bildkälla: ArkivDigital.

Tomt!

Jag tittar på föregående år, ända bak till 1837 då husförhörslängden som beskrev honom som dräng hos Sven Andersson (blivande svågern), men ingen Andreas Svensson i rätt ålder.

Vilka fakta kvarstår?

Andreas Svensson, född i Solberga 1810 som husförhörslängden beskriver, eller 1805-06 som vigsellängden beskriver (han ska ha varit 34 år 1840-03-06).

Vilka källor återstår?

  • Husförhörslängen för gården Solberga i Romelanda innan 1840.
  • Se om det finns något tips ibland barnens dopfaddrar (dessa var ofta mor- och farbröder etc.).
  • ”Dum-leta i Solberga församlings husförhörslängd efter någon med det vanliga namnet Andreas Svensson född 1805/06/10… Inte helt lätt att bli säker på att det är rätt person, även om man hittar någon…

Romelanda husförhörslängd

Solberg var en står by med många gårdar. Trots att jag läst så noga jag bara orkat har jag inte hittat någon Andreas Svensson född inom rimlig tid.

Dopfaddrar

Jag börjar titta på barnens dopfaddrar. Andreas och Anna hade fyra barn:

  • Mathilda (f. 1841-11-22 – Myrebacka, Kareby fs).
  • Beata (f. 1844-10-26 – Myrebacka, Kareby fs, d. 1845-05-21 – Myrbacka, Kareby fs).
  • Beata (f. 1846-04-16 – Myrebacka, Kareby fs).
  • Anders (f. 1850-04-21 – Myrebacka, Kareby fs , d. 1896-06-13 – Göteborgs försörjningshus)

Att kolla dopfaddrar är inte alltid lätt. Det är helt enkelt mer gammal text att tyda. Hur man lär sig läsa gammal handstil är något jag kommer skriva mer om senare. Jag ska var ärlig; jag skriver inte alltid in dopfaddrar. Men i en sådan här situation kan det vara viktigt. Om jag skulle hitta en någon som heter Svensson/Svensdotter bland barnens faddrar så skulle det kunna vara barnens farbröder och fastrar. Om jag sen skulle hitta en Andreas Svensson med syskon med samma namn som dem jag hittar bland barnens faddrar, så skulle de kunna validera att detta faktiskt är rätt Andreas Svensson. Vilket blir en utmaning i detta fall.

Matilda Andreasdotters dopfaddrar (Kareby (O) C:3, sid 9). Bildkälla: ArkivDigital.

I Matildas fall hittar jag bara en person med namnet Sven*. Det är Anna Svensdotter. Som hennes ort står ibm. Det är inte ett varumärke, utan betyder att hon bodde på samma ställe/gård/by den som står innan i listan. I detta fall betyder det att hon också bodde i Myrebacka. För att kolla upp detta kollar jag vidare i husförhörslängden för att se varifrån denna Anna är och när hon är född. Jag lägger detta i en notis under Andreas Svensson i mitt släktforskningsprogram (Gramps).

Sammanfattningen blev så här:
”Ett försök att utröna Andreas ursprung med hjälp av barnens dopfaddrar:
Matilda f. 1841-11-22 har en fadder som heter Anna Svensdotter, boende i Myrebacka. Det verkar vara barnets kusin, dotter till hennes morbror Sven Andersson.
Bland Beata f. 1844’s faddrar finns en Börta Svensdotter, även hon är troligtvis dotter till Sven Andersson.
Bland Beata f. 1846’s faddrar finns en Anna Svensdotter i ”Myrebacka b.b.”, vad det nu kan betyda? Oavsett så är det troligast barnets kusin.
Andreas har ingen fadder med efternamn som börjar på Sven. Detta ger alltså inte fler ledtrådar.”

Det kanske låter konstigt att jag skriver in något som i slutändan inte gav något. Men det är jätteviktigt för framtida forskning, för dels visar det att familjerna hade en nära och god kontakt, vilket alltid är skönt att veta, och dels för att jag slipper göra om samma sak nästa gång jag försöker hitta Andreas Svenssons ursprung.

En annan rolig notis är att alla barnen hade en soldat som första fadder. Om det fanns något kulturellt i detta vet jag inte. Kanske var de Andreas vänner, antingen för att de var torpare, småbarnsfäder eller för att han kanske var en machokille som önskade att han också vore soldat, men inte ville lämna familjen. Oavsett så ger det en bredare bild av familjen att se vilka de umgicks med och hade kontakt med. Det är en av de källor som ger oss mer information om hur våra släktingar levde, som inte bara är födde-och döddedatum. Det är fint!

Det som kvarstår är ”dumletande” sida upp och sida ner i Solberga församlings husförhörslängd. Det är inget jag ser fram emot. Men jag skulle kunna leta i Solberga församlings föddebok efter pojkar som hette Andreas och föddes 1805-06, och fortsätta med eventuella ledtrådar som det ger. Jag har redan letat på 1810, och där fanns ingen (!) Andreas. Det förvånar mig, visst är Anders mer vanligt, men Andreas är helt klart mer vanligt i Kareby än Solberga – det finns alltid lokala variationer när det gäller namn!

Jag lyckades alltså inte ta mig igenom tegelväggen Andreas Svensson denna vecka. Men jag får fortsätta en annan gång! 🙂

Allt gott!

Skriv upp dig på maillistan! 🙂
Andreas Svensson och andra tegelväggar. hurskajagslaktforska.com

Kontakta pysslingar

På senaste har jag forskat på nu levande släktingar, vilket är lite svårare att skriva om eftersom man inte vill avslöja något om någon som de inte vill ha berättat. Jag har uppskattat att ha haft kontakt med sysslingar på både mormor och morfars sidor. Två hade jag träffat förut, men en har jag ännu inte träffat. Det har varit väldigt roligt att öppna lite på kistan med information om deras släktträd!

Men det är inte helt enkelt det här med att kontakta levande släktingar. Varken praktiskt eller emotionellt.

Praktiskt

Jag kanske har fegat, men jag har bara använt Facebook Messenger för att kontakta släktingar. Det känns minst offensivt. Ett telefonsamtal vet man aldrig var det landar och ett fysiskt brev skulle jag nog ha svårt att få gjort. Det känns för ovant. Men kanske lite konstigt eftersom jag oftast lägger in aktuell adress när jag hittat den på t.ex. birthday.se.

Tyvärr har det inte alltid funkat så bra. När jag skrev till tre av mormors sysslingar häromåret så var det ingen av dem som svarade. Troligtvis för att de inte såg meddelandet. Meddelanden från personer man inte är Facebook-vän med kommer ju i en särskild mapp som man måste söka upp. Detta är därför inget säkert sätt att få tag på folk.

Nu slog det mig att en fantastisk ide vore att göra ett vykort online via Postnord eller deras app! Att ta, om man har, en släktbild och lägga den på ena sidan och på andra sidan skriva hur de är släkt med personen på bilden. Sen kan man ju skriva sin egen kontaktinformation och adressera och skicka!

Min mormors far Hugo med sina föräldrar och syskon. Bild lånad av Ann-Sofie Jonsson.

I min generation har jag nu 26 pysslingar/fyrmänningar inskrivna, men är ganska säker på att det finns fler. Kanske skulle skicka detta kort om jag hittar nya släktingar!

Emotionellt

Jag märker att jag är mycket irrationell när jag hittar en tidigare okänd släkting. Vissa skriver jag till direkt och vissa kan jag knappt drömma om att kontakta.

Det är helt klart en geografisk fråga som hänger ihop med det område jag växte upp i.

När jag växte upp hade vi bara en släkting som bodde nära oss, pappas kusin och hennes familj. Dem hade och har vi god kontakt med, men ingen annan släkting bodde i samma område, eller ens kommun.

Jag väger mina ord här. Jag vill inte såra någon, men jag växte upp med en stark känsla av ”vi och dom.” ”Dom” var snobbarna.

Segregationen däremellan var så stark i mig att jag blev chockad när min bror sa att han gillade att spela golf, för sånt gjorde ju ”dom”!

Även om känslan fortfarande finns kvar så vill jag nästan skratta åt det idag – visst har en del människor mer pengar (och det kan märkas i var man bor geografiskt sett), men vi är ju alla människor, men mycket liknande glädjeämnen och utmaningar i livet!

Jag säger det här för att peppa mig själv i att mina fyrmänningar som nu bor grannar med mina barndomsvänner kanske visst skulle kunna vara intresserade av vår gemensamma familjehistoria och inte alls skulle göra bort mig för att våra bankkonton ser olika ut…

Jag kanske borde ta tag i det där… 🙂

Har du nån släkting som du vet att du borde dra tag i och kontakta? Gissar du att någon sitter på historier du skulle vilja spela in eller skriva ner? Sånt jag skrev om här?

Hoppas att du har en bra helg!

Allt gott!

PS. Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis! 🙂 Var så god!

Detta är det sjunde och sista inlägget i en serie om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1del 2del 3del 4, del 5, del 6.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Många av de saker jag skrivit om i denna serie har varit digitala, och det kommer en del av det jag skriver om idag också vara, men inte allt. Det finns så mycket mer!

Bibliotek

Det finns så många resurser för släktforskare på bibliotek!

För att illustrera detta inlägg gick jag till kommunbiblioteket här i Säter. Det var lite komiskt för först gick jag till det ställe jag mindes att släktforskningslitteratur funnits förr. Men hur mycket jag än letade så hittade jag inget (men mycket annat intressant som historiska biografier som kan vara mycket värdefullt i släktforskning!).

Här var det inga direkta släktforskningsböcker…

Jag gick till kassan och frågade. Efter klickande på datorn säger hon: ”Det är så konstigt, jag får bara fram skönlitteratur…” Sen enades hon och en kollega att de nog fanns i ett mindre rum, tillsammans med lokalhistoriska böcker.

Släktforskningshyllorna på Säters bibliotek, med klassiker, Släktforskarnas årsbok och lokala släktböcker. Foto: Lisa Holmblad.

Jag skrev att det var ett mindre rum, och mindre var det, men definitivt inte någon liten skrubb eller liknande och det var väldigt ljust, med ett bord och några stolar = väldigt lämpat för studier!

Lilla salen, Säters bibliotek. Foto: Lisa Holmblad.

Så, vad finns det då att hitta på bibliotek?

Släktforskarförbundets årsböcker och handböcker är en fantastisk resurs som finns på många bibliotek i varierande utsträckning. I dem kan man lära sig massor!
Här är en lista över några av de 18 handböcker som Sveriges släktforskaförbund gett ut:

Släktforskarnas årsbok på biblioteket i Säter. Foto: Lisa Holmblad.

Årsböckerna har getts ut sen 1988. De innehåller blandad information och inspiration skrivna av duktiga forskare. Nuvarande redaktör är den välkände släktforskaren Ted Rosvall. Jag insåg idag att det finns ett personregister till årsböckerna (1988-2005). Det underlättar ju verkligen!

Fjärrlån

Fjärrlån är en fantastisk tjänst som finns på bibliotek! Om en bok, som t.ex. någon av handböckerna som jag nämnde ovan, inte finns på ditt lokala bibliotek, så misströsta inte! De går att låna ändå! Du kanske behöver vänta några dagar, men de går att läsa hemma i lugn och ro ändå!

Det gjorde jag förra sommaren. Jag hade då hittat min mormors farfars ursprung i Hålanda socken, Älvsborgs län och lånade en bok om bygden. Den kom från ett bibliotek i Stockholm!

Lokalhistoria där jag letade efter något gällande barnens anor, men hittade inget konkret. Foto: Lisa Holmblad.

Sm jag nämnde i början kan man ofta hitta lokalhistoriska böcker. Där kan man få lära sig mycket om sina släktingar, och om de inte nämns direkt så kan man få en bild av det samhälle släktingarna bodde i. En annan sak som ofta finns på bibliotek är tidningar. Det kan vara magasin som handlar om historia eller direkt om släktforskning. Dessa hittade jag i Säter:

Foto: Lisa Holmblad.

Digitala resurser

Vad finns det då för digitala resurser på våra bibliotek?

De flesta bibliotek har faktiskt ett abonnemang hos ArkivDigital (kyrkböcker avfotograferade i färg). Det är inte att förakta eftersom ett årsabonnemang hos dem kostar 1795 kr. Andra resurser som ofta finns är Sveriges Dödbok (uppgifter som alla som dött i Sverige under 1900-talet – mer i senaste versionen) och Emigrantskivan. Fråga eller googla på ditt bibliotek för att se vad som finns nära just dig!

Försök till bild på mig själv hemma i soffan med Släktforskarnas årsbok 2014! 😉

Nu var denna serie om gratis släktforskning tagit slut. Den har varit rolig att skriva och jag kommer säkert skriva mer om det i framtiden!

Om du vill ha mer tips om gratis släktforskning är du välkommen att skriva upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner en fin pdf-fil som jag har gjort. Den kan hjälpa dig att släktforska helt gratis!

Hoppas att du har en bra dag!

Allt gott!

Detta är det sjätte inlägget i en serie i sju delar om olika resurser för gratis släktforskning i Sverige. Se del 1del 2del 3, del 4, del 5.

Om du skriver upp dig på min maillista får du en hel fil med olika tips på hur man kan släktforska helt gratis.

Andra släktforskare

Dagens inlägg handlar om en del av allt det stöd man kan få av alla andra släktforskare. Jag kommer inte gå in lika djupt på alla ämnen som jag brukar, det hade tagit allt för lång tid att läsa. Men jag vill ändå dela med mig av dessa länkar!

Länkarna kommer delas in i grupper, som är långt ifrån fullständiga, för att det inte ska bli allt för rörigt.

  • Föreningar
  • Medlemstjänster
  • Facebookgrupper
Bild: www.stockphotos.grandandlovely.com/.

Föreningar

  • Sveriges släktforskarförbund och deras sajt rötter.se
  • DIS – Datorhjälp i släktforskningen
  • Släktdata – föreningen med fantastiska register som jag skrivit om här.
  • Lokala släkt och hembygdsföreningar är det bäst att googla. Det kan finnas mening med att vara medlem både i en förening där man bor och i de områden man forskar, dels för att få stöd och mer kontakter och lokalkännedom.
Jul med familjen Landgren – längst bak står Stig och Lars Landgren. Sittande från vänster: Edith, Hugo, NN, Lilian gift med Roland, Roland, NN, Hildur, Elsie – min mormor. Bild kanske tagen av Knut Bågenhammar, lånad av Gudmund Bågenhammar.

Medlemstjänster

Det finns flera medlemstjänster inom släktforskning. De största är Ancestry och MyHeritage. Geni är också ganska stort. Familytree finns också, och säkert många fler!

Gemensamt för alla dessa medlemstjänster är att allt som finns i släktträd på dessa sidor är inte nödvändigtvis sant. En släktforskare måste alltid söka sig till källorna. Dessa sidor är alltså inga grundkällor, men kan ge bra inspiration! Det är ju alltid lättare att leta om man har tips om var informationen KAN finnas.

Stenkyrka kyrka, på Tjörn, med omgivning från norr. Bildkälla: Riksantikvarieämbetet via Wikimedia Commons.

Facebookgrupper

  • Släktforskning för noviser – en grupp där man kan skriva ALLA frågor om släktforskning! Ingen fråga är för dum och det finns änglars tålamod när det behövs!
  • Släktforskning – Väldigt lik ovanstående, men inte lika många nybörjarfrågor. Oftast väldigt snabb och bra hjälp och tips om intressanta saker.
  • Porträttfynd – frågor som gäller porträtt. I gruppen finns stor kunskap om kläder och fotografteknik vilket gör att de kan hjälpa till med datering av bilder.
  • Swedish American Genealogy Group – grupp om emigration till Nordamerika. Det finns väldigt duktigt folk både på svenska och amerikanska sidan! Otroligt hjälpsamma och snabba!
  • Lokala grupper för släktforskning i olika landskap och länder finns ofta. Det är bara att söka!

Det var det för idag, men om du vill ha mer tips om gratis släktforskning är du välkommen att skriva upp dig på nyhetsbrevet och får chans att ladda ner en fin pdf-fil som jag har gjort. Den kan hjälpa dig att släktforska helt gratis!

Hoppas att du har en bra dag!

Allt gott!