Andreas Svensson, och andra tegelväggar

Denna vecka får det bli ett exempel från min egen forskning, för det är det enda som snurrar i mitt huvud just nu (förutom livet i allmänhet…).

Nån gång för typ 10 år sen forskade jag och pappa på hans morfars släkt. Axel Andersson (pappas morfar som älskade pappa väldigt mycket), var liten när hans mor gick bort och bara 14 när hans pappa dog. Några år senare flyttade styvmodern med lillasyster Emma till Fredrikshamn, där de blev kvar. Farmor berättade mycket om sin pappa, men inget om hans ursprung. Kanske visste han inte helt mycket själv.

Utdrag ur Gramps.

Bilden ovan visar vad vi hittat hittills. Den är full av det som på engelska kallas ”brick walls” – tegelväggar. Men tegelväggar känns inte som en bra översättning på svårlösta problem, möjligtvis för att de är svåra, men inte omöjliga att slå ner. Okej, det kanske går att använda…!

Mamman Emma dog strax efter hon fött sitt tredje barn och hennes föräldrar har vi inte lyckats spåra. De bara dyker upp i Göteborgs Carl Johan på 1840-talet och det finns inga spår till deras ursprung…

Men det var inte dem jag tänkte skriva om idag utan Axels pappa Anders Andreasson och hans ursprung i Kareby socken i Kungälvs kommun i Bohuslän.

Anledningen till att jag släppt den ”tegelväggen” var att hela kyrkoarkivet för Kareby och Romelanda förstördes i en brand 1815. Det kändes omöjligt att hitta något längre tillbaka i tiden och det enda jag hittade var det som stod i första husförhörslängden efter branden; föräldrarna, mormodern och en morbror.

Kareby kyrka, där en annan anfader var kyrkoherde tidigt 1600-tal.
Foto: Tor Svensson, CC BY-SA 3.0.

Jag trodde inte att det fanns några trådar kvar att dra i helt enkelt. För markägare så kan man ju hitta dem i mantalslängderna, men Andreas och Anna var torpare på hennes brors gård (antagligen deras föräldrahem) i Myrebacka.

Men det fanns en ledtråd som jag missat, och det var att det i vigsellängden stod att Andreas var från Solberga!

Kareby (O) C:3, sid 261. Bildkälla: ArkivDigital.

Men vilket Solberga? Det finns en församling som heter Solberga som nu ligger på andra sidan E6:an, något norr om Kareby. Det finns också ett Solberga i Romelanda församling. Eftersom Romelanda var annexförsamling till Kareby på den tiden så vore det inte konstigt om prästen antecknat det som om det vore i den egna församlingen – alltså likadant som om det vore en annan församling. Något svårt att tyda så här i efterhand…

Först började jag leta efter en utflyttningslängd från Solberga församling. Tyvärr fanns det ingen för den tiden. Då gick jag till Inflyttningslängden i Kareby för 1840. Den ser ut så här:

Kareby (O) B:2, sid 37. Bildkälla: ArkivDigital.

Tomt!

Jag tittar på föregående år, ända bak till 1837 då husförhörslängden som beskrev honom som dräng hos Sven Andersson (blivande svågern), men ingen Andreas Svensson i rätt ålder.

Vilka fakta kvarstår?

Andreas Svensson, född i Solberga 1810 som husförhörslängden beskriver, eller 1805-06 som vigsellängden beskriver (han ska ha varit 34 år 1840-03-06).

Vilka källor återstår?

  • Husförhörslängen för gården Solberga i Romelanda innan 1840.
  • Se om det finns något tips ibland barnens dopfaddrar (dessa var ofta mor- och farbröder etc.).
  • ”Dum-leta i Solberga församlings husförhörslängd efter någon med det vanliga namnet Andreas Svensson född 1805/06/10… Inte helt lätt att bli säker på att det är rätt person, även om man hittar någon…

Romelanda husförhörslängd

Solberg var en står by med många gårdar. Trots att jag läst så noga jag bara orkat har jag inte hittat någon Andreas Svensson född inom rimlig tid.

Dopfaddrar

Jag börjar titta på barnens dopfaddrar. Andreas och Anna hade fyra barn:

  • Mathilda (f. 1841-11-22 – Myrebacka, Kareby fs).
  • Beata (f. 1844-10-26 – Myrebacka, Kareby fs, d. 1845-05-21 – Myrbacka, Kareby fs).
  • Beata (f. 1846-04-16 – Myrebacka, Kareby fs).
  • Anders (f. 1850-04-21 – Myrebacka, Kareby fs , d. 1896-06-13 – Göteborgs försörjningshus)

Att kolla dopfaddrar är inte alltid lätt. Det är helt enkelt mer gammal text att tyda. Hur man lär sig läsa gammal handstil är något jag kommer skriva mer om senare. Jag ska var ärlig; jag skriver inte alltid in dopfaddrar. Men i en sådan här situation kan det vara viktigt. Om jag skulle hitta en någon som heter Svensson/Svensdotter bland barnens faddrar så skulle det kunna vara barnens farbröder och fastrar. Om jag sen skulle hitta en Andreas Svensson med syskon med samma namn som dem jag hittar bland barnens faddrar, så skulle de kunna validera att detta faktiskt är rätt Andreas Svensson. Vilket blir en utmaning i detta fall.

Matilda Andreasdotters dopfaddrar (Kareby (O) C:3, sid 9). Bildkälla: ArkivDigital.

I Matildas fall hittar jag bara en person med namnet Sven*. Det är Anna Svensdotter. Som hennes ort står ibm. Det är inte ett varumärke, utan betyder att hon bodde på samma ställe/gård/by den som står innan i listan. I detta fall betyder det att hon också bodde i Myrebacka. För att kolla upp detta kollar jag vidare i husförhörslängden för att se varifrån denna Anna är och när hon är född. Jag lägger detta i en notis under Andreas Svensson i mitt släktforskningsprogram (Gramps).

Sammanfattningen blev så här:
”Ett försök att utröna Andreas ursprung med hjälp av barnens dopfaddrar:
Matilda f. 1841-11-22 har en fadder som heter Anna Svensdotter, boende i Myrebacka. Det verkar vara barnets kusin, dotter till hennes morbror Sven Andersson.
Bland Beata f. 1844’s faddrar finns en Börta Svensdotter, även hon är troligtvis dotter till Sven Andersson.
Bland Beata f. 1846’s faddrar finns en Anna Svensdotter i ”Myrebacka b.b.”, vad det nu kan betyda? Oavsett så är det troligast barnets kusin.
Andreas har ingen fadder med efternamn som börjar på Sven. Detta ger alltså inte fler ledtrådar.”

Det kanske låter konstigt att jag skriver in något som i slutändan inte gav något. Men det är jätteviktigt för framtida forskning, för dels visar det att familjerna hade en nära och god kontakt, vilket alltid är skönt att veta, och dels för att jag slipper göra om samma sak nästa gång jag försöker hitta Andreas Svenssons ursprung.

En annan rolig notis är att alla barnen hade en soldat som första fadder. Om det fanns något kulturellt i detta vet jag inte. Kanske var de Andreas vänner, antingen för att de var torpare, småbarnsfäder eller för att han kanske var en machokille som önskade att han också vore soldat, men inte ville lämna familjen. Oavsett så ger det en bredare bild av familjen att se vilka de umgicks med och hade kontakt med. Det är en av de källor som ger oss mer information om hur våra släktingar levde, som inte bara är födde-och döddedatum. Det är fint!

Det som kvarstår är ”dumletande” sida upp och sida ner i Solberga församlings husförhörslängd. Det är inget jag ser fram emot. Men jag skulle kunna leta i Solberga församlings föddebok efter pojkar som hette Andreas och föddes 1805-06, och fortsätta med eventuella ledtrådar som det ger. Jag har redan letat på 1810, och där fanns ingen (!) Andreas. Det förvånar mig, visst är Anders mer vanligt, men Andreas är helt klart mer vanligt i Kareby än Solberga – det finns alltid lokala variationer när det gäller namn!

Jag lyckades alltså inte ta mig igenom tegelväggen Andreas Svensson denna vecka. Men jag får fortsätta en annan gång! 🙂

Allt gott!

Skriv upp dig på maillistan! 🙂
Andreas Svensson och andra tegelväggar. hurskajagslaktforska.com

Publicerad av Lisa Holmblad

Småbarnsmorsa dom älskar att släktforska och undervisa!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: