Disgen – bästa släktforskningsprogrammet på svenska?

Idag ska jag gå igenom släktforskningsprogrammet Disgen.

Jag har gått igenom flera andra program (Gramps, Holger, Min Släkt och Genney), och medvetet väntat med Disgen till sist. För mig är det Rolls Royce i sammanhanget. Men nu när jag skall sätta mig och gå igenom dem så är jag tveksam, är det verkligen så bra som jag minns? Kan det vara lika enkelt att använda som flera av de andra? Vi får se helt enkelt!

Men jag måste tillägga att jag i denna genomgång bara har använt demoversionerna av programmen, förutom med Gramps, som är helt gratis. Det kan påverka resultatet, eftersom olika program begränsar olika saker i demoversionerna. Disgen däremot säger att de inte begränsar någonting i demoversionen, men efter 30 dagar påminner det om att det är dags att köpa licensnyckeln.

Disgen

Programmet har utvecklas på ideell bas av medlemmar och för medlemmar i Föreningen DIS. DIS står för Datorhjälp i Släktforskningen och har funnits sen 1980. Jag kom med där tidigt i min släktforskarbana och har alltid uppskattat deras tidningar, både från riks- och lokalföreningar. Föreningen rekommenderas varmt, oavsett om du använder Disgen eller annat program för din släktforskning.

Det var väldigt smidigt att ladda ner installationsfilen här och att installera programmet. Direkt kommer det upp information och licensnyckeln och hur många dagar man har kvar på sin gratisperiod. Bra för oss som kan vara lite glömska…

Första steget i att göra en databas (en släkt) i Disgen.

Så här ser första sidan att fylla i för en person ut. Den har flera bra alternativ, t.ex. att den visar upp möjliga dubbletter. Det är en funktion som är väldigt bra, både i stora släkter och i ”små” som t.ex i Norrlands inland där många inte åkte långt för att hitta en giftaspartner utan relationerna mellan olika släkter var många…

En annan sak som jag uppskattar är att Disgen gör skillnad mellan ”okänt” och ”odefinierat” kön – det är ju väldigt olika! Ibland kan släktforskning kännas lite fyrkantigt och gammaldags, men detta känns som ett steg i rätt riktning. Vi är alla människor, kön är inte alltid viktigt att definiera!

Efter att ha skrivit in namn och kön och tryckt på ”Nästa” är det dags att fylla i födelsedatum och ort. Båda dessa rutor har en glödlampa till höger om sig. Dessa är mycket praktiska att använda!

Den för datum ger olika möjligheter för datumangivelse; om det är ett exakt datum, ungefärligt (omkring/beräknat/uppskattat eller tolkat), intervall (före, efter och mellan … och …). Dessa funktioner är väldigt bra att ha både i början av en forskning, om man inte minns exakt när en släkting föddes eller dog så kan man skriva in det man gissar även om man ännu inte vet (så länge man visar att det är en gissning). Det är också bra att ha när forskningen är osäker, som innan kyrkoböckerna fanns och man bara har mantalslängder och bouppteckningar att gå på. Då kan man ändå skriva ner det man har och genom det bygga vidare på sin forskning.

Nästa glödlampa finns vi orten, och det är den jag tryckt på för att få upp det nya fönstret med titeln ”Välj ort”. Där får man upp en lista på Sveriges län, med länsbokstav som kan vara praktiskt att använda. Flera församlingar har samma namn i olika län, Stenkyrka till exempel. I min tankevärld ligger Stenkyrka på Tjörn, men det är inte enda Stenkyrka som finns i vårt land. Om man sen ska använda länsbokstav eller hela länsnamnet är en personlig preferens tror jag. Det är kanske lättare för oss yngre att förstå om hela namnet står, vi som inte är vana att se det på bilregistreringsskyltar.

Efter att ha valt län, kan man välja kommun och sedan församling. Därefter kan man trycka OK och sedan lägga till ett ortsnamn före församlingsnamnet. För mig själv som är född i Släps församling i Kungsbacka kommun, men ca 1 mil från sockenkyrkan. Ortsnamnet Släp används egentligen inte för något annat än kyrkan. Det skulle kännas konstigt att inte lägga till en närmare beskrivning av var jag bodde som nyfödd. All information vi vet om någon är ju intressant att ha med. Men, om man lägger till något ”under glödlampan” så går de inte redigera i det första fönstret. Detta ser man av att glödlampan är färgad gul. Om man vill kunna redigera direkt ska man alltså inte använda glödlampan. Jag känner mig lite kluven till detta, förstår inte riktigt funktionen eller fördelen med den, men om den passar dig så använd den!

Även fältet för källa har en glödlampa efter sig. Den ger möjlighet att gruppera källorna, dock inte att bedöma trovärdigheten i källan utifrån något annat än hur den grupperas. Detta i jämförelse med Holger där man kan märka om källan är opålitlig/osäker/sekundär uppgift eller en säker uppgift.

Det finns förinställda grupper att dela in sina källor i. Jag kände mig osäker på hur jag skulle registrera folkräkningar som Sveriges befolkning. Efter lite bollande i Facebookgruppen Släktforskning så landade jag i att lägga dem i en särskild mapp under CD-skivor och databaser. De är databaser (och en del finns på CD), men jag tycker att de förtjänar en specifik mapp. Jag använder dem mycket i 1900-tals forskning för att komma förbi sekretess-spärren på 70 år som finns på kyrkobokföring. Det går också att flytta källor mellan olika kategorier (om det skulle bli fel) under Redigera>Källor. Dock kan man inte slå samman källor som man kan i Gramps.

Personöversikt i Disgen

Personöversikten har mycket information, men för mig känns den på gränsen till rörig, i alla fall när det inte finns så mycket information i den. Det är ju bra att föräldrar, partner och barn finns med, men det är ju långt ifrån lika snyggt som översikten i Genney.

Lägg till dopfadder

Högst upp på Personöversikten finne en knapp där det står Faddrar, och när man öppnat den kan man klicka på Lägg till ny fadder. Då kommer man till bilden ovan. Att lägga till en fadder är alltså samma sak som att lägga in en ny person. Ofta är ju dopfaddrar nära släktingar som mostrar, farbröder och kusiner. Där kommer dubblettkontrollen verkligen till sin rätt!

När jag skulle testa så skrev jag in min mormors mors namn Hildur och då kom det upp, jag kunde markera hennes rad i den nedre rutan och klicka på koppla fadder som jag markerat gul på denna bild. Så skulle Hildur bli sin dotters dopfadder, vilket hon ju inte var, men i alla fall…

Dessa funktioner är ju jättebra när det är släktingar som är dopfaddrar eller dopvittnen, men om det inte är det? Eller om informationen är otydlig som ”Anders och hans hustru i Hovgården” – det kan man ju inte skriva in i ett sådant formulär (imho).

Dopfaddrar, eller vittnen som det oftast kallas i äldre källor, kan vara jätteviktiga för att ta reda på saker om både dopbarnet och vittnena. Kanske är de en morbror man tappat kollen på, som man sen kan följa bakåt i tiden och få ihop det, eller så ger det information om vilka dopfamiljen umgicks med, som en av mina anor som verkade umgås mycket med byns soldater.

Men att lägga in dem på detta sätt är något jag inte förstår. Jag lägger det hellre i en kommentar i både dopbarnets och fadderns biografi/notiser med en kommentar om hur de är släkt. Det ger mer som löpande text än som notiser i min värld.

Antavla i fem generationer i Disgen.

Antavlan, som så mycket annat, ger mig mysrysningar. Så många timmar jag spenderat framför den vyn, även om den oftast har varit svart med grön text som i äldre versioner. Den är inte överdrivet vacker grafiskt, men den är informativ, och det är inte fy skam! 🙂

Nu har jag inte så många generationer inskrivna i detta test träd, men jag har för mig att det gick fort att springa mellan generationerna och det är inte att förakta när man har ett stort träd att hantera.

En annan funktion som jag inte tror att andra program har är en interaktiv stamtavla. Det går ju självklart att backa längst bak i tiden i släktträdet och skriva ut barn, barnbarn etc. men att ha det direkt på skärmen så att man kan öppna personöversikterna är Disgen nog ensamma om. Det har jag haft mycket glädje av!

Låter det här intressant, men du vill ha hjälp? Läs mer på Tjänster.

Jaa, nu har jag gått igenom de släktforskningsprogram på svenska som jag känner till; Gramps, Holger, Min Släkt, Genney och Disgen. Jag trodde ju att jag skulle ha en solklar vinnare vid det här laget men så är det inte. De mer komplicerade programmen, Disgen och Gramps, har sina fördelar, men de har inte enkelheten och snabbheten som de andra har. Det gäller som i så många andra fall i livet att väga nackdelarna mot fördelarna…

Själv kommer jag just nu att fortsätta testa Genney i ett kundprojekt, för att se om det går så mycket fortare än Gramps som jag tror. Vi får väl se!

Allt gott!

Lisa

PS. Det blev ett väldigt informativt samtal om detta inlägg på Facebook. Läs gärna!

Publicerad av Lisa Holmblad

Småbarnsmorsa dom älskar att släktforska och undervisa!

En tanke på “Disgen – bästa släktforskningsprogrammet på svenska?

  1. Hej!
    Du undrar varför du skall använda lampan och Disgens ortsträd. Jag skall kort försöka förklara det för dig: I disgen finns inbyggd en karta, du kan även lägga mera detaljerade kartor in i Disgen, men enbart med den inbyggda kartan får du, om du använder lampan, en registrering av din anas levnadsbana, alltså var han/hon bodde vid födelsen, olika arbetsplatser om man skriver in flyttningarna, vad när han/hon gifte sig och slutligen var han/hon dog. Det visas på kartan med en linja från a – b-c-d-e osv. Du skriver att i ditt fall så ligger byn 1 km från sockenkyrkan, inget problem, du kan enkelt lägga in byn under sockenkyrkan, du kan även lägga in gården i byn om du vill. Tar du koordinater från t.ex. Eniro kan du lägga dem till byn/gården och få en än mer detaljerat levnadsbana för din ana. Gör du det konsekvent kan du även se hur din anas familj har rört sig genom livet, väl att bemärka på samma kartbild. Enligt min uppfattning en mycket trevlig funktion i Disgen.
    mvh Hans-Peter Stülten, Disgen fadder

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: