När jag började skriva om Präster i släkten trodde jag att jag skulle hinna skriva om min egen forskning kring dessa präster, och vilka källor man kan hitta på olika ställen, men det blev för mycket annat för att få plats, så det fick bli flera inlägg. Kanske blir det många, framöver…

Källor för prästforskning

I detta inlägg kommer jag gå igenom olika källor som kan ge information om präster förr i tiden. Dessa är nog bara en början på vad man kan hitta, det finns nog mer – särskilt på 1700-talet då många präster också var engagerade i vetenskap och universitet, som till exempel Gustaf Fredric Hjortberg som var verksam i pastoratet jag växte upp.

• Herdaminnen.
• Kyrkoräkenskaper.
• Series pastorum, porträtt i kyrkan, andra kyrkoinventarier.
• Hembygdsföreningar och hembygdsmuseum.

Herdaminnen.

På Wikipedia står det:

Herdaminne är den etablerade benämningen på ett vetenskapligt grundat, personhistoriskt uppslagsverk omfattande samtliga präster i ett stift, vanligtvis från medeltiden till nutiden (det vill säga till bokens utgivningsår).

Som jag skrev sist så utgick de i alla fall från början från biskopens besök i församlingarna, då han (som det ju alltid var förr i tiden) skrev ner vad som hänt och hur det stod till hos prästerna.

Numera är det inte biskopar som sammanställer herdaminnen utan snarare historiker. I Göteborgs stift pågår det nu ett arbete av Anders Jalert där 4/6 av verken kommit ut. Du kan hitta dem på Bokus (affiliatelänk).

De kan ha olika karaktär, vissa har specifika historier som om att prästerna borde dricka mindre och andra om att någon dog efter ett slagsmål med en svan (Nicolaus Solamontanus Rasmusson i Myckleby). Men det kan oxå skilja sig inom varje bok, antagligen beroende på hur mycket information som funnits att tillgå.

Det är jätteintressant att läsa, särskilt om man sätter det samman med historiska händelser i området! Jag läste att en präst i släkten bröt ihop när ha var tvungen att svära trohetsed till Svenske kungen för han var dansk i själ och hjärta. Biskopen fick stötta honom så att han kunde fortsätta eden och därmed fortsätta vara kyrkoherde. Det verkar enkelt för oss nu, men som svenskarna hade härjat på Västkusten så var det inte konstigt att det var svårt. De hade härjat och skövlat flera gånger mellan Kungälv och Uddevalla. Det kan inte vara lätt att stötta en sådan statsmakt som gjort sånt i ens land och församling.

Kyrkoräkenskaper.

Kyrkoräkenskaper och sockenstämmoprotokoll kan innehålla allt från gåvor till kyrkan, renoveringar och liknande, men också lite vad som helst som hände i socknen. Det kan vara tidsödande att läsa, men det kan berätta väldigt mycket om det som hänt förr.

Jag letade efter mina prästsläktingar, men tyvärr fanns det inget bevarat i dessa församlingar från tiden jag letade efter.

I avsnitt 2 av Släktforskarpodden, som lanseras 30/7, berättar Lotta Lejon om en präst som var med om något så hemskt att han inte ens kunde sätta ord på det!

Hon berättar också andra sätt att använda kyrkoräkenskaper. Missa inte det!

Series pastorum, porträtt i kyrkan, andra kyrkoinventarier.

Series pastorum är en tjänstelängd, en tavla med namn på alla som tjänstgjort som kyrkoherde, kaplan eller komminister i församlingen (de två senare är präster, men har inte samma ledaransvar, kan ha kallats hjälppräster). Ofta sitter den i de bakre delarna av kyrkan. De finns inte i alla kyrkor, men det är helt klart värt att leta efter!

Denna tavla ger intressant information, särskilt i början!

Från min egen släkt har jag inte hittat någon series pastorum. Dock står det H A H som står för Herr Anders Helgesson på predikstolen i Myckleby kyrka på Orust. Den kom till när Anders Helgesson Bruhn var kyrkoherde där. Om han gett den som gåva till kyrkan eller om han beställt och beslutat om den är dock osäkert. Oavsett så är det stort att se bokstäverna inristade där! Min ana!

Andra inventarier kan vara skänkta av släktingar, inte bara präster. Ofta finns det i så fall en inskription på dem.

Hembygdsföreningar och hembygdsmuseum.

Det kan inte nog understrykas vilken stor kunskapsskälla som kan finnas i en hembygdsförening! Visst finns det dem som inte blir profet i sin hemstad, men kolla då där han (historiskt sett var ju präster alltid män) blev en profet! Eller vad han nu blev! 😉

Om den förste du kommer i kontakt med inte vet, så fråga om hen vet någon i närheten som kanske vet mer, och nysta vidare!

Om du inte skulle hitta något där så kontakta lokala bibliotek, de kanske också kan hänvisa till någon bok eller person! Om de inte vill ge någon annans telefonnummer direkt, så ge dem ditt och be dem skicka det vidare, för att rädsla inte ska komma i vägen för ett kunskapsutbyte.

Allt gott!

Lisa

PS. Glöm inte skriva upp dig på maillistan! Det är spännande nyheter på gång!