Släktsemester

Som många andra släktforskare så har jag besökt ställen där mina anor bott under sommarsemestern.

Jag och barnen packade ihop oss i vår lilla bil och åkte den långa vägen till Västkusten (den blev extra lång eftersom jag körde fel några gånger… ;-)) Vi bodde hos vänner i Stenungsund och Kungälv för att spara min gamle far från virus. Dock träffade vi honom och några andra släktingar, men på behörigt avstånd!

En dag gav vi oss ut för att kolla på ett område i Kareby som heter Myrebacka. Min farmors farfar kommer därifrån. Vi körde coronasäkert med två bilar och hade telefonkommunikation emellan oss. Vi körde först efter skyltar, men det var svårt att lokalisera var vi var jämfört med de kartor vi hade med oss. efter en liten stund stannade vi där vi hade utsikt och kollade på våra kartor.

Vi insåg att vi stannat med gården vi letade efter rakt framför oss! Detta är vad vi såg:

Myrebacka, Kareby, Kungälv

Gården var jättefin och de var i sluttampen på att renovera boningshuset! Det var verkligen roligt att se! Ibland ser man övergivna hus, och det gör ont i släktforskarhjärtat, men detta hus får verkligen den kärlek det förtjänar!

Min pappa och jag har forskat gemensamt på denna del av släkten och har kommit fram till att det var min farmors farfars morbror, Sven Andersson, som grundade denna gård. Det var ett skifte 1821 och han som äldste sonen fick ärva fin mors del av gården. Hon, Elin Jakobsdotter, och hennes man Anders Svensson hade köpt ut hennes bröder ur gården när de gifte sig. Dock vet jag inte när boningshuset byggdes, bara att Sven ärvde denna mark så det bör ha varit han eller hans ättlingar som byggde huset.

På den tiden, före skiftet 1821, var Myrebacka en kringbyggd storgård med tre familjer boende där.

Skärmdump från Riksarkivets historiska kartor. Del av karta över 1821 års skifte i Myrebacka, Kareby, Kungälv.

Om man tittar närmare på bilden så ser man att det som är kringbyggda gården består av 7 olika huskroppar. Där bodde alltså tre olika familjer. Det är ju troligt att dessa på något sätt är släkt med varandra, men vi har inte hittat hur än. Församlingens kyrkböcker brann 1812 så det är inte så enkelt att hitta som om de funnits kvar. Vi hoppas hitta det med hjälp av mantalslängder, men har inte gjort det i skrivande stund.

Varje hushåll har sin egen trädgård. Om det användes till rekreation eller odling som bär, fruktträd eller köksträdgård vet vi inte, men det är i alla fall fint att alla hade sin del även om de bodde tätt. Att bo så kan ju vara fantastiskt, särskilt för barnen, så vi får hoppas att det var god grannsämja och att de hade det bra tillsammans!

Skärmdump från Riksarkivets historiska kartor. Karta för 1821 års skifte i Myrebacka, Kareby, Kungälv.

I vänsterkanten på kartan för skiftet 1821 (ovan – och sååå vacker!) står det ”Myrebacka kohage”. Om det inte gick så bra att dela på den marken eller om det mer handlar om att rita ut båtsmanstorpet som gården ansvarade för vet jag inte, men det blev i alla fall ett nytt skifte 14 år senare, 1835. Där ser man hela gården och deras kohage uppdelad. Till och med Båtsman Fröjd fick en egen bit betesmark, om än stening.

Skärmdump från Riksarkivets historiska kartor. Karta för 1835 års skifte i Myrebacka, Kareby, Kungälv.

Mina egna anor, Elin Jakobsdotter och Anders Svensson, bodde på ett torp under hennes bror Svens gård. Om man tittar noggrant så ser man två små röda huskroppar långt upp på kartan (längs vägen, efter båtsmanstorpet). Det kan alltså ha varit där de bodde! Det finns en liten utritad tomt som tillhörde husen. Inte stort nog att odla säd på, men kanske lite potatis.

Jag har nyligen fått höra att det finns en gammal jordkällare där, trots att det inte finns något bostadshus där nu.

Jag nämnde Båtsman Fröjd som bodde på gården. Det var så att alla båtsmän, precis som soldater fick sig tilldelat ett torp med lite mark att odla och ha djur på. Det var verkligen ingett fett liv, men acceptabelt för den indelte soldaten eller båtsmannen. Mer om soldattorp finns att läsa här: Husvagnar och soldattorp.

Just på Myrebacka gård så hette båtsmannen Fröjd. Namnet ärvdes, inte bara om det var från far till son utan från båtsman till båtsman – det tillhörde liksom platsen. Det roliga är att platsen fortfarande heter Fröjdens!

Det var det om vår resa till Myrebacka! Vill du läsa mer om Lantmäteriets historiska kartor så läs här: Lantmäteriets historiska kartor.

Har du varit på släktens marker under sommaren? Berätta i en kommentar nedan!

Allt gott!

Lisa

Publicerad av Lisa Holmblad

Småbarnsmorsa dom älskar att släktforska och undervisa!

2 reaktioner till “Släktsemester

  1. Jag har själv erfarenhet av att karta och vägskyltar har lite olik namn. Brukar ofta skriva ut en karta för olika ”expeditioner”.

    GPS på mobiltelefonen kan underlätta rätt färdväg ibland.

    Möter jag människor ute så presenterar jag mig och berättar att jag fyller på min släktforskning med att se hur trakten ser ut idag. Några gånger har de de tipsat om någon avlägsen släkting som bor i närheten, eller ringt vedrbörande och berättat att jag finns i närheten.

    Har ibland skrivit till de som nu bor på en gård som varit i släktens ägo flera generationer, och även om nuvarande ägare inte är släkt har de bjudit in till fika och berättat lite om gårdens historia och även vad som har hänt med gården efter att min släkt har sålt den.

    Brukar också kolla med hembygdsföreningar o d om de har något på gång i anslutning till ”fädernesbygderna” före semestrerresan. Även om de inte har något speciellt på gång så har de ibland plockat fram lite lläsning, typ artiklar i hembygdsföreningens tidning, etc. och även bjudit in till en stuga flyttad till en gammelgård, ursprungligen byggd 1471 och använts som bostad till ca 1790. Som hölada till ca 1950, varefter den stod tom. Nu inredd med mest 1600-tals och 1700tals möbler och föremål som inte har anknytning till den ursprungliga platsen, förutom några redskap med bomärrken. Vid slåtter o.d hade man gemensamma dagsverken och hade märkt de oika gårdarnas redskap med bomärken för att alla skulle kunna ha kvar sina redskap.

    Fick en inbjudan till en visning för en grupp av en herrgård som nu ägs av landstinget/regionen. Min släkt hade bott där i 250 år, men den hade ett annorlunda utseende då och markerna har utökats med köp av granngårdar sedan dess. Gruppen hade accepterat med att få ett par extra besökare på visningen.

    Gilla

    1. Wow! Tack för dina tips och erfarenheter!
      Jag hade kontakt med hembygdsföreningen, men de hade inget speciellt på Myrebacka. Vi fick däremot en privat visning av hembygdsgården i grannsocknen Romelanda!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: