Släktforskning

Black Friday rea på Hur ska jag släktforska?

Att vi översvämmas av Black Friday erbjudanden i dessa dagar är bara att konstatera. Vad man tänker om dem är kanske olika.

Det som började med amerikanska företags utrensningar av fjolårets modeller innan julförsäljningen har istället blivit en köpfest utan dess like. Motreaktionen hette först White Monday och uppmanade till att köpa second hand, men har nu växt och heter nu Circular Monday och var igår, 23/11. Det uppmuntrar inte bara till att köpa begagnat utan även att laga och ta hand om det man har. Det är något som jag personligen ser som en självklarhet.

Black Friday ligger på ”klämdagen” efter den amerikanska högtiden Thanksgiving. Det är en högtid som dels har sin grund i skördefestligheter och dels i ett firande av europeernas ankomst till Nordamerika med skeppet The Mayflower 1620.

Med tiden har det blivit ett kommersiellt jippo som drar in massor med pengar och i många fall uppmuntrar till materialism och att köpa bara för att det är billigt. Det må bygga industrier och logistikföretag, men det är tyvärr inte hållbart för vår värld.

Men, det finns också en annan sida av Black Friday. En sida där man handlar, ofta på nätet, det man verkligen behöver och vill ha, till ett lägre pris. Många köper sina julklappar under Black Friday, eller Black Week som det ju också har blivit. Det har blivit ett sätt att maximera julklappsbudgeten. På så sätt kan man utnyttja rean på bästa sätt, utan att fylla på redan fulls hem eller sopberg.

Det är med utgångspunkt i den sista modellen som jag vill berätta att det i år blir en Black Friday rea på Hur ska jag släktforska!

Jag vill göra det möjligt för den som vill att köpa en julklapp till sig själv eller andra, men till ett rejält reducerat pris!

Hela dygnet den 27/11 2020 så är det 25% rabatt på hela sortimentet!

Släktpaket på fyra och fem generationer, framåtforskning, medforskning och vackra unika antavlor!

Det här är med största sannolikhet den enda rean jag kommer ha under året, så passa på att beställa nu på fredag om du vill ha eller ge bort ett släktträd!

Eftersom det tar sin tid att göra en utredning så är det först till kvarn som gäller!

Beställ på fredag morgon om du vill vara säker på att få leverans innan jul!

Jag hoppas att du hittar något som du gillar!

Allt gott!

Lisa

Släktforskning

Tredje gången gillt – släktforska trots fel årtal och ”fel” namn

I det här inlägget kommer jag att både visa hur jag forskar och hur jag skriver i notiser/biografi/levnadsberättelse i släktforskningsprogrammet jag använder (Gramps) och om hur man kan följa även dem som är svåra att följa i register pga felskrivningar.

På senaste åren så har det ju blommat upp register på många håll, Sveriges Befolkning, Sveriges dödbok, Befolkningen i Sverige på ArkivDigital bouppteckningsregister osv. Men ibland är det bara stopp i registren. Då gäller det att hitta andra vägar.

Senaste året har jag fått två olika förfrågningar om namnet Zackrisson från Bergum i nordöstra Göteborg. Namnet finns i min morfars släkt, men jag har inte hittat direkta kopplingar till dem som frågat.

Men idag hittade jag min morfars mormors bror, och han stod i mitt släktforskningsprogram som Sakarias Olsson född 1848. Det är ju svårt det där med namnskicket – vissa slutade med patronymikon tidigt och andra sent, men det fanns ju i alla fall chans att hans barn kunde vara de där Zackrisson som jag letade efter… Men jag hade inte så mycket att gå på, eller rättare sagt han var svår att hitta i register…

Allt jag hade i mitt släktforskningsprogram om Zacharias Olausson
Födelsebok från Bergum. Skärmdump från ArkivDigital.

Han växte upp som näst äldste sonen i en stor syskonskara på en lagom stor och välmående gård. Föräldrarna grundar Bergums missionsförsamling under hans uppväxt.

Zacharis finns med i Konfirmationsboken i Bergum och Angered Där fick han högsta betyg (”God”) tillsammans med två andra pojkar. De andra fick betygen ”Försvarlig” eller ”Svag” (Angered HII:1, bild 1120). Det säger ju att han antagligen var gård kunnig och trevlig.

I Hfl Bergum AI:10, sid 47 står det ”ledighetsbevis f. äktenskaplysn i Lundby utgifs 11/11 -72” Samma dag flyttar han till Lundby.

Stora Lundby

Inflyttad i Stora Lundby 1872-11-14 (Stora Lundby (P) B:3 (1866-1895) Bild 19 (AID: v35445.b19, NAD: SE/GLA/13505)). Flyttade till fruns föräldrahem och inom några år så tog de över gården Stannum Järsagård 1/4 mantal (Stora Lundby (P) AI:13 (1869-1875) Bild 128 / sid 117 (AID: v35440.b128.s117, NAD: SE/GLA/13505)).

Han och Anna Sofia fick två barn men vintern 1883 gick hon bort i lungsot. Han bodde då kvar och brukade gården med barnen, svärföräldrarna och en svägerska. Sen flyttade han till Hålanda 1892 och därefter står svägerskan som ägare till gården (Stora Lundby (P) AI:15 (1882-1894) Bild 252 / sid 244 (AID: v35442.b252.s244, NAD: SE/GLA/13505)).

Hålanda

Flyttade till Hålanda från Stora Lundby 1892-11-17, ”med hustru” så han måste ha gift sig i samband med flytten eftersom han var änkeman sen tidigare (Hålanda (P) B:2 (1886-1896) Bild 14 (AID: v15621.b14, NAD: SE/GLA/13235)).

Han gifte sig 1892-07-07 med Anna Kajsa Andersdotter f. 1853-09-06 i Stora Lundby. De ägde 1/8 mantal av en gård i Föstorp i Hålanda, men redan 1897-01-3 blev han änkling igen (Hålanda (P) AI:15 (1890-1899) Bild 37 / sid 31 (AID: v15614.b37.s31, NAD: SE/GLA/13235), Hålanda (P) F:2 (1895-1931) Bild 120 / sid 5 (AID: v199375.b120.s5, NAD: SE/GLA/13235)).

Det roliga med Föstorp är att den fåren funnits i mormors släkts ägo i flera generationer! Så släktingarna möttes 50 år innan släkterna förenades i min mamma! ❤️

Bergum

1899-09-22 flyttar han till Bergum från Hålanda, men Bergum tycker att han flyttade in 1900-01-16, och han står som Hemmansägare på Stenared (Bergum (O, P) BI:2 (1895-1933) Bild 18 / sid 10 (AID: v114273.b18.s10, NAD: SE/GLA/13024)). Han hade alltså mer fullt upp med annat än att springa till prästen med sitt flyttbevis! 😉

Men väl i husförhörslängden så är det svågern Aron Eliasson (min morfars morfar) som äger Stenared, och Zacharias är dräng. Det verkar inte vara en situation som han inte trivs med och han flyttar vidare till Göteborgs Kristine församling 1909-11-26 (Bergum (O, P) AIIa:1 (1899-1912) Bild 139 / sid 135 (AID: v114271.b139.s135, NAD: SE/GLA/13024).

Göteborgs Kristine

I Kristine står han som charkuterihandlare (Göteborgs Kristine (O) AIIaa:15 (1906-1923) Bild 184 / sid 1092 (AID: v82414.b184.s1092, NAD: SE/GLA/13187)).

Det är inte alls förvånande, det fanns många handlare i släkten och bland familjens vänner. Han bodde på Kronhusgatan 12, Åttonde rote. Det är bara något kvarter från kronhuset och kronhusbodarna som var, och delvis fortfarande är ett handelcentrum. Ett stenkast åt andra hållet ligger Nordstan, på tal om handelscentrum.

Hudene

Han måsta ha trott på kärleken, eller avskytt ensamheten, för strax träffar han och gifter sig med Anna Erika Andreasdotter, f.1858-01-14 i Hudene, 1909-12-21. De får strax tag på ett hus med minimal tomt (det är därför han står som ”lägenhetsägare”, det är inte samma sak som en lägenhet i ett flerbostadshus idag). Stället heter Bragebacken och ligger i Loftsgården, Stenunga Rote, Hudene församling i Älvsborgs län. (Hudene (P) AIIa:1 (1895-1913) Bild 2470 / sid 190 (AID: v185562.b2470.s190, NAD: SE/GLA/13224)). Hudene ligger öster om Herrljunga och väster om Falköping.

Just nu, november 2020 finns bara hälften av AIIa:3 (nästa församlingsbok där Lotsgården finns med) avfotograferad på Riksarkivet.

Så fram till 1913 är det inga större problem att följa honom i böckerna, trots att han i Stora Lundby ”blir ett år yngre” och att han därefter står som född i Stora Lundby och inte Bergum…

Han använde också ett annat patronymikon än jag trodde; Olausson och inte Olsson (yngsta systern som är min ana hette Olsdotter och jag antog att alla följde samma mönster).

Har en gammal uppgift om att han gick bort 1922, men saknar källa. Det är mycket möjligt att morfar hört det från sin mamma eller moster som båda var släktkära och hade gott minne.

Jag trodde inte att jag skulle kunna hitta honom i Sveriges dödbok, eftersom jag misslyckats förr. Jag började till och med fundera på om han och hustrun emigrerat till Nordamerika på gamla dar. men efter massor av stavningar och olika årtal så gick det! Skam den som ger sig!

Fotat av barnens dator eftersom min inte har någon cd-spelare.

Det är glädjande att se att han slapp bli änkling en tredje gång. Änkan Anna Erika bodde kvar i Brobacken i 18 år till.

Hur det blev med Zacharias barn och om de tog namnet Zackrisson eller ej får vi ta en annan gång!

Allt gott!

Lisa

PS. Om du vill komma igång med släktforskning: Anmäl dig till mitt nyhetsbrev för nybörjare!

Släktforskning

Kom igång med släktforskning!

Vill du komma igång med släktforskning, men tycker att det känns trögt?

Jag vill hjälpa dig!

Skriv upp dig på mitt nyhetsbrev för nybörjare och få tips och lite sparkar i baken att gå vidare med det du tycker är intressant!

Om du skriver upp dig för nyhetsbrevet för nybörjare så får du en gratis guide med

  • nybörjartips
  • enkel ansedel (formulär där du kan fylla i information om dina släktingar)
  • Vacker släkttavla i tre generationer som du antingen ska ha som kladd eller skriva ut och rama in för att tänka på din släkt!

Denna fil är helt gratis och kommer som en nedladdningsbar fil när du skriver upp dig på maillistan!

Innehåll:

Ansedel - formulär för information om dina släktingar
Släkttavla i tre generationer

Släkttavla i tre generationer med tydliga instruktioner om vem som kan skrivas var.

Släktforskning

Allahelgona och halloween – vad ska man fira?

Foto av Kristina Paukshtite pu00e5 Pexels.com (och ja, jag hoppas att de släckte ljusen strax efter denna bild togs!!)

Halloween är ju en högtid som smugit på oss de senaste åren och blivit allt mer viktigt, särskilt för barn. Att klä ut sig och äta mer godis än vanligt är ju jättekul!

Även affärerna jublar över en högtid till att sälja dekorationer och krimskrams för! Hur mycket pengar kan man tjäna på kransar och ljus, liksom? Inte mer än man kan på dekorationer och utklädningskläder, skulle jag tro…

”Halloween anses av vissa ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna kom till Storbritannien och Irland hade de med sig sina traditioner och sedvänjor så som höstblot. Eftersom vikingarna kom att bli den härskande klassen under flera hundra år i vissa områden av de brittiska öarna är det högst troligt att vikingarnas kultur påverkade kelterna så pass mycket att de anammade delar av den. Den keltiska högtiden Samhain har stora likheter med vikingarnas höstblot. … Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började den 31 oktober. Tron hos kelterna var att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till halloween.”

Wikipedia

Själv har jag valt bort Halloweenfirandet, trots evinnerligt tjat från barnen (fast jag hade nog lovat att det skulle ha fått vara utklädda på förskolan/fritids idag, men det försvann bort med förkylningen vi sveptes in i i veckan.

Men i år känns det speciellt. När livet är som det är just nu så famlar vi efter glädjeämnen och traditioner. Att få skapa gemensamma traditioner med familjen är viktigt, oavsett om det kan ske fysiskt tillsammans eller digitalt med videosamtal.

Att folk köper mer Halloweenpynt än vanligt förvånar mig inte – vi vill göra så mycket vi kan när det är så mycket vi inte kan göra!

Men jag vill också gå till kyrkogården och tända ett ljus.

Jag bor långt borta från mina fädernegravar, så dem kan jag inte besöka, men jag kan gå till kyrkan här i byn och lyssna på orgelmusik (det är till och med en gudstjänst för 45 besökare) och lägga en blomma vid minneslunden.

Denna Alla helgons dag blir också annorlunda för mig eftersom jag nyligen mist två vänner i cancer. Båda hade kämpat länge mot sjukdomen, men det är ändå ofattbart att de inte finns med oss längre.

På tal om fädernegravar så skickade pappa några bilder från kyrkogården i min morfars hemby igår. Jag hade bett honom maila några bilder som han hade i arbetsrummet, men han sa att det nog skulle gå snabbare att göra en utflykt till kyrkogården än att leta bland alla tusentals bilder där hemma! 🙂

Alfred Petterson i Vråtsereds Familjegrav, Bergums kyrkogård i Olofstorp, Göteborgs kommun.

När Alfred Petterssons äldsta dotter Esther gick bort efter en lång kamp mot tuberkulos, 36 år gammal köpte han en stor familjegrav och betalade för den ”för all framtid”. Sedan dess har han själv, hustrun Josefina, döttrarna Anna och Rakel (vars kistbegravning jag minns), barnbarnet Aina Crona och hennes man Hugo begravts i samma grav. På Rakels begravning minns jag att vi sjöng ”Mötas och skiljas är livets gång – skiljas och mötas är hoppets sång!” Det är en varm tanke!

Kanske är det det som är huvudsaken med allhelgonahelgen, att minnas och glädjas, men också hoppas få erfara det som ligger i framtiden!

Allt gott!

Lisa

PS. Vill du ha hjälp att hitta var en släkting är begravd? Läs mer här: Hitta graven.

Släktforskning

Släktforskare att följa på Pinterest

Använder du Pinterest?

Om du inte vet var det är så är det en sökmotor som dunkar som en, eller flera, anslagstavlor. Namnet är en lek med engelskans ord för nål – pin – och något man är intreseread av.

Det funkar så att man kan samla på länkar, med bilder, på sådant man är intresserad av. Man kan ha hur många tavlor och ”pins” som helst (vad jag vet i alla fall!). På mitt privata konto så har jag tavlor med recept, inredning, pärlplattemönster och just nu samlar jag mycket inspiration för juldekorationer av återbruk, så tipsa gärna om det ! 🙂

Här kommer några tips om släktforskning på svenska utan inbördes ordning:

OBS detta är inga betalda samarbeten, men de har innehållsrika länkar på sina anslagstavlor:

Tips på sidor på engelska som är bra att följa. Jag känner inte till alla, men de två sista känner jag till väl och uppskattar. Om de andra anses bättre av någon så är de nog också bra! 🙂
10 Genealogists With Active Pinterest Accounts You Should Follow Now!

Sist men inte minst vill jag tipsa om Hur ska jag släktforskas egen Pinterest sida.

Där finns tavlor om:

Hoppas att du hittar många bra länkar här och att Pinterest kommer väl till användning!

Om du har en sida som du vill rekommendera så tipsa gärna i kommentarerna nedan!

Allt gott!

Lisa

Okategoriserade, Släktforskning

Emigrantforskning åt alla håll

Alltså det här med emigrantforskning! Det är helt klart inte lätt! Eller ja, ibland är det som när jag sökte på Alfred som ämnade sig till Nordamerika. Det blev ju en enkel, dock tragisk forskning.

Men så är det ju långtifrån alltid.

Familjesägen

På senaste har jag försökt dra i en gammal familjesägen som säger att mormors morfars morbröder gjorde sig stora pengar i Klondike och kom tillbaka och köpte en gård till sin storasyster efter att hennes man sjabblat bort sin fädernegård (eller blivit lurad, men det är en senare historia).

Det låter ju som en väldigt spännande historia, och jag har börjat gräva i den, men jag lovar inte att jag kommer till botten med det i detta inlägg! 🙂

Bild från Wikimedia där guldgrävare väntar på att sälja sina guldklimpar.

Egentligen kan ju båda påståendena vara sanna.

  1. Bröderna kan ha tjänat storkovan i Klondike (även om det egentligen inte fanns mer guld i Klondike än vad som behövdes för guldgrävarnas mat och husrum (källa)).
  2. De kan ha köpt en liten gård till storasyster Amalia och hennes familj.

Klondike

Klondike låter ju väldigt spännande, det har ju som ett guldskimmer omkring sig! 😉 Fast egentligen var det nog långt ifrån guld och gröna skogar utan mest hårt arbete där uppe i Alaska. Problemet med den del av sägnen är att gården Lilla Espholmen i Romelanda köptes 1872 och guldrushen i Klondike startade inte förrän 1896. Så om de tjänade pengar där så gjorde de det efter att de köpt ett hus till Amalia.

Gården Lilla Espholmen

1872-03-30 flyttar Amalia, hennes man och sju barn in i Lilla Espholmen i Romelanda socken, Kungälvs kommun.

Vi besökte den på vår Släktsemester och det var en väldigt vacker och fridfull plats med betande Highland cattle (små och långhåriga).

Källa från ArkivDigital: Romelanda (O) AI:13 (1866-1877) Bild 60 / sid 30a (AID: v1942.b60.s30a, NAD: SE/GLA/13432).

Det är ju inte helt lätt att läsa, men det står att ägaren till 1/8 mantal är ”Alfred Brulin i Americka”, och Olof Kihlman, Amalias make, är arrendator.

Men redan 1881 flyttar grannpojken in och köper gården (Romelanda (O) AI:14 (1878-1884) Bild 46 / sid 41 (AID: v1943.b46.s41, NAD: SE/GLA/13432)). Om det hade ekonomiska skäl eller om Olof som sen står som backstugusittare inte kunde ta hand om gården rent fysiskt efter att äldste sonen Anders (min mormors morfar) flyttat till Göteborg vet jag inte.

Det konstiga är ju att Alfred inte nämns mer här.

Emibas

Genom databasen Emibas och Ancestry så kan jag se att Magnus Alfred Bruhlin född 1841 emmigrerar 1859 med barken Maria Matilda direkt från Göteborg till New York tillsammans med bara en annan passagerare. Det måste ha varit ett rejält äventyr!

Men efter det har jag inte hittat något enda tecken på hans vistelse i Amerika. Med största sannolikhet så bytte han namn…

Men, han var inte den enda brodern som lämnade landet…

Fler bröder emigrerade

I familjen Bruhlin, med föräldrarna Torbend Bruhlin och Greta Engela Fernström, föddes barnen: Carl Edvard, Britta Lovisa, Anna Justina, Amalia* Justina (min mormors morfars mor), Emanuel, Johan Ferdinand, Theodor Leonard och Magnus Alfred. Flera dog unga, två av döttrarna, Britta Lovisa och Amalia Justina gifte sig och fick familj.

Hagakyrkan 1860. Torbernds hus låg på baksidan av huset till höger. Källa: Göteborgs Stadsmuseet i samlingen Carlotta. Common Domain.

Torbent flyttade på sin ålders höst till Göteborg och den nya stadsdelen Haga. I hans bouppteckning och testamente kan vi se att han ägde ett trähus i korsningen Husargatan/Haga Östergata (ett kvarter från dagens Café Husaren med de stora kanelbullarna).

Men i fadern Torbents bouppteckning 1866 står det om alla tre levande söner, Carl Edvard, Emanuel och Magnus Alfred, att de är ”alla vistandes å okände utrikes orter”.

Skärmdump från ArkivDigital. Källa: Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 (O) EIIIa:104 (1866) Bild 758 / sid 1505 (AID: v67750.b758.s1505, NAD: SE/GLA/12098)

Det konstiga är att i hans testamente som skrivits ett knappt år innan hans bortgång nämns även sonen Johan Ferdinand som boendes utomlands, men han nämns inte alls i själva bouppteckningen.

Carl Edvard Bruhlin

Carl Edvard flyttade från föräldrahemmet till Tjörn och gifter sig där 1846 med Anna Britta Andersdotter. De får två söner på Tjörn, Antonius och Gustaf Adolf. Sedan flyttade familjen till Öckerö och där föds ytterligare 6 barn: Maria Elisabeth, Nilena, Amalia Justina (precis som sin faster tillika min mormors morfars mor), Adolf Ferdinand, Adolf Ferdinand och Emma Kristina.

I husförhörslängden för Öckerö 1855-1861 sid 198 står det något om ”För … mot 7:e budet. Enskild skrift 14/71861”. Eftersom sjunde budet handlar om stöld så gissar jag att han gjort sig skyldig till stöld och fått skrifta för det. Enskild skrift innebär att i enskildhet bekänna för prästen vad man gjort och få kyrkans förlåtelse för det.

I nästa husförhörslängd blir det tydligt att Carl Edvard emmigrerat till Nordamerika, men han verkar inte ha tagit ut flyttbevis. Anledningen till att jag tror det är att det står att han ”Lärer vistas i Amerika”. Kanske stack han efter att han blivit ertappad med stöld? Kanske inte så lätt att få uppdrag
som smed om folk var rädda att han skulle stjäla… Frun och barnen bodde kvar i huset på Öckerö.

Så nu blir det alltså dags att reda ut när han åkte och vart. Jag vet redan att han inte går att hitta honom i emigrantregistret som finns i ArkivDigital. Eller ja, han finns med 1899 när han reser tillbaka till USA efter ett besök i Göteborg, men ingenting om när han reste första gången.

Det som är intressant var att hitta var i USA han bodde. Det var i Menomanie, Wisconsin. För att få reda på mer om staden sökte jag på Wikipedia och hittade mycket intressant information om Menomanie. Det var en stad som byggdes på skogsindustri, men det stora sågverket stängdes 1901 så så kanske vända han tillbaka till Göteborg efter det.

Det kanske låter som ett misslyckande att komma tillbaka, men jag kan inte låta bli att tänka att det var ett bevis på att det gått så bra för honom att han faktiskt hade råd att resa hem igen, det var inte alla emigranter som hade det ens…

Carl Edvard Bruhlin dog av ålderdomssjukdom 81 år gammal 1905-05-12 i Gbg Karl Johans församling, fortfarande skriven på Öckerö…

Emanuel Bruhlin

Emanuel flyttade till Gbg Domkyrkoförsamling 1851-10-14. Men någon gång innan 1883 flyttade han någon annanstans utan att begära ut flyttbevis. Därför står det att han överförts till obefintlighetslängden, men utan datum. Vi vet utifrån hans fars testamente och bouppteckning att han var utomlands 1865 och 1866.

Jag söker på Ancestry, men hittar ingenting säkert. Det enda som jag inte kan förklara bort är detta:

En E Brulin som bor i Illinois, USA, 1857. Det skulle mycket väl kunna vara vår Emanuel, men det är ju inget säkert! Skärmdump från Ancestry.com.

Jag söker på FamilySearch, men den enda Brulin jag hittar där är hans storebror när denne bodde på Öckerö. Många Berlin hittar jag däremot! 🙂

Hörde om ABillionGraves idag på en podd så jag testade det med, men ingenting intressant kom upp!

Jag känner mig därmed besegrad och ger upp att leta mer efter Emanuel Brulin, i alla fall idag.

Johan Ferdinand Bruhlin

För att krångla till det ordentligt så finns det en son till i familjen som emigrerat, men han nämns inte i faderns bouppteckning, vilket ju verkar konstigt.

Det som gör det ännu mer konstigt är att han nämns i faderns testamente som skrivs 10 månader innan hans död.

Vad hände med Johan Ferdinand däremellan? Eller glömdes han helt enkelt bort??

Family Search ger inga svar, inte heller ABillionGraves. På Släktdata hittar jag inget om Johan Ferdinand, men en hel del om syskonbarnen på Öckerö!

ArkivDigital berättar om hans tid i Sverige: Johan Ferdinand lämnade föräldrahemmet någon gång 1849-1852. Samma period som alla utom yngste brodern lämnar hemmet.

Johan Ferdinand var lärling hos Spegelfabrikör Johan Henr. Ruthenbeck i Uddevalla. De höll till i Tullhuset. Han beger sig därifrån 1852 (Uddevalla (O) AI:10 (1843-1850) Bild 125 / sid 241 (AID: v2193.b125.s241, NAD: SE/GLA/13595)). Kanske var denne fabrikör en vän eller bekant till pappa glasmästaren?

Han bör i alla fall ha varit omtyckt eftersom tre syskonbarn fick heta Ferdinand, däribland min mormors morfar Anders Ferdinand Kihlman!

Det verkar vara det jag kan hitta på bröderna Bruhlin idag. Måste erkänna att jag är lite besviken på att jag inte hittade mer. Vet att det finns lite fler trådar att leta på, men det får bli i ett annat blogginlägg, och en annan dag!

Allt gott!

Lisa

Släktforskning

Släktforskningsprogram på svenska

En ständigt återkommande fråga i släktforskarkretsar är ”Vilket program är bäst?”

Alla önskar att det fanns ett enkelt svar på det, men precis som vi människor är olika så passar olika program oss olika bra.

Vissa vill ha enklaste enkla och andra vill kunna strukturera informationen på avancerade sätt. Det finns program som passar alla. Många använder också flera program samtidigt, bland annat för att ha tillgång till olika sorters utskrifter.

Det finns ett programspråk som heter gedcom som kan överföra filer från ett program till ett annat, eller en släktforskare till släktforskare. Det är bara att exportera/importera under programmets arkivflik.

Jag har skrivit om flera släktforskningsprogram på svenska på bloggen tidigare. Här kommer en sammanfattning av dessa. De står inte i någon särskild ordning. Läs och se vad som kan passa dig!

Släktforskningsprogrammet Gramps

Holger - släktforskarens bäste vän

Holger – Släktforskarens bäste vän

Holger är ett mycket enkelt program. Det är det jag började med så jag är lite nostalgisk när det gäller Holger. Holger är som sagt enkelt, men det gör sitt jobb! Tyvärr verkar det inte komma fler uppdateringar så på så sätt har det inte framtiden för sig.
Läs min genomgång av Holger här.

Släktforskningsprogrammet Min Släkt

Min Släkt är också ett enkelt program, men ändå lite mer avancerat än Holger. En funktion jag uppskattade var statistiken. Det är intressant att se meddelivslängd och liknande.
Läs min genomgång av Min Släkt här.

Släktforskningsprogrammet Genney – är hon min vän?

Genney är, precis som de flesta andra program som nämns här producerat i Sverige, i Skåne om jag förstått det rätt (men är inte säker!). Det är ett snyggt enkelt och tillräckligt kraftfullt program! Version 3 av programmet lanseras någon gång under hösten 2020.
Läs min genomgång av Genney här.

Disgen – bästa släktforskningsprogrammet på svenska?

Efter att jag började med Holger i tonåren så bytte vi till Disgen, och min pappa använder det fortfarande (vi forskar mycket ihop). Det är ett mycket bra program, bra kartintegration (som iofs finns i andra program också) och andra funktioner. Det är bra, men notera frågetecknet i slutet av rubriken!
Läs min genomgång av Disgen här.

Jag hoppas att denna genomgång kan vara till hjälp för di i ditt letande efter program som funkar för dig. De finns alla i gratisversioner så testa dig fram så du kan se själv vad som passar dig!

Allt gott!

Lisa

Vilket släktforskningsprogram passar dig?

Släktforskning, Tips för gratis släktforskning

Släktsemester

Som många andra släktforskare så har jag besökt ställen där mina anor bott under sommarsemestern.

Jag och barnen packade ihop oss i vår lilla bil och åkte den långa vägen till Västkusten (den blev extra lång eftersom jag körde fel några gånger… ;-)) Vi bodde hos vänner i Stenungsund och Kungälv för att spara min gamle far från virus. Dock träffade vi honom och några andra släktingar, men på behörigt avstånd!

En dag gav vi oss ut för att kolla på ett område i Kareby som heter Myrebacka. Min farmors farfar kommer därifrån. Vi körde coronasäkert med två bilar och hade telefonkommunikation emellan oss. Vi körde först efter skyltar, men det var svårt att lokalisera var vi var jämfört med de kartor vi hade med oss. efter en liten stund stannade vi där vi hade utsikt och kollade på våra kartor.

Vi insåg att vi stannat med gården vi letade efter rakt framför oss! Detta är vad vi såg:

Myrebacka, Kareby, Kungälv

Gården var jättefin och de var i sluttampen på att renovera boningshuset! Det var verkligen roligt att se! Ibland ser man övergivna hus, och det gör ont i släktforskarhjärtat, men detta hus får verkligen den kärlek det förtjänar!

Min pappa och jag har forskat gemensamt på denna del av släkten och har kommit fram till att det var min farmors farfars morbror, Sven Andersson, som grundade denna gård. Det var ett skifte 1821 och han som äldste sonen fick ärva fin mors del av gården. Hon, Elin Jakobsdotter, och hennes man Anders Svensson hade köpt ut hennes bröder ur gården när de gifte sig. Dock vet jag inte när boningshuset byggdes, bara att Sven ärvde denna mark så det bör ha varit han eller hans ättlingar som byggde huset.

På den tiden, före skiftet 1821, var Myrebacka en kringbyggd storgård med tre familjer boende där.

Skärmdump från Riksarkivets historiska kartor. Del av karta över 1821 års skifte i Myrebacka, Kareby, Kungälv.

Om man tittar närmare på bilden så ser man att det som är kringbyggda gården består av 7 olika huskroppar. Där bodde alltså tre olika familjer. Det är ju troligt att dessa på något sätt är släkt med varandra, men vi har inte hittat hur än. Församlingens kyrkböcker brann 1812 så det är inte så enkelt att hitta som om de funnits kvar. Vi hoppas hitta det med hjälp av mantalslängder, men har inte gjort det i skrivande stund.

Varje hushåll har sin egen trädgård. Om det användes till rekreation eller odling som bär, fruktträd eller köksträdgård vet vi inte, men det är i alla fall fint att alla hade sin del även om de bodde tätt. Att bo så kan ju vara fantastiskt, särskilt för barnen, så vi får hoppas att det var god grannsämja och att de hade det bra tillsammans!

Skärmdump från Riksarkivets historiska kartor. Karta för 1821 års skifte i Myrebacka, Kareby, Kungälv.

I vänsterkanten på kartan för skiftet 1821 (ovan – och sååå vacker!) står det ”Myrebacka kohage”. Om det inte gick så bra att dela på den marken eller om det mer handlar om att rita ut båtsmanstorpet som gården ansvarade för vet jag inte, men det blev i alla fall ett nytt skifte 14 år senare, 1835. Där ser man hela gården och deras kohage uppdelad. Till och med Båtsman Fröjd fick en egen bit betesmark, om än stening.

Skärmdump från Riksarkivets historiska kartor. Karta för 1835 års skifte i Myrebacka, Kareby, Kungälv.

Mina egna anor, Elin Jakobsdotter och Anders Svensson, bodde på ett torp under hennes bror Svens gård. Om man tittar noggrant så ser man två små röda huskroppar långt upp på kartan (längs vägen, efter båtsmanstorpet). Det kan alltså ha varit där de bodde! Det finns en liten utritad tomt som tillhörde husen. Inte stort nog att odla säd på, men kanske lite potatis.

Jag har nyligen fått höra att det finns en gammal jordkällare där, trots att det inte finns något bostadshus där nu.

Jag nämnde Båtsman Fröjd som bodde på gården. Det var så att alla båtsmän, precis som soldater fick sig tilldelat ett torp med lite mark att odla och ha djur på. Det var verkligen ingett fett liv, men acceptabelt för den indelte soldaten eller båtsmannen. Mer om soldattorp finns att läsa här: Husvagnar och soldattorp.

Just på Myrebacka gård så hette båtsmannen Fröjd. Namnet ärvdes, inte bara om det var från far till son utan från båtsman till båtsman – det tillhörde liksom platsen. Det roliga är att platsen fortfarande heter Fröjdens!

Det var det om vår resa till Myrebacka! Vill du läsa mer om Lantmäteriets historiska kartor så läs här: Lantmäteriets historiska kartor.

Har du varit på släktens marker under sommaren? Berätta i en kommentar nedan!

Allt gott!

Lisa

Släktforskning

Lättlästa otydligheter

Nu ska jag berätta en historia ur mitt släktforskande som kan hjälpa nybörjare, och bli en påminnelse för dem som forskat ett tag att det inte alltid är som det först såg ut!

Det börjar med att jag sitter och forskar åt en vän och kommer till denna bild:

Skärmdump från ArkivDigital. Källa: BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) AID: r5.p98925018.

Många barn under lång tid!

Tänkte: Oj! Det var många barn under lång tid!
Johanna, Erik, Olga, Nils, Ruth, Nils, Ellen, Ebba och Anna! Födda från 1889-1910! Oj vilket tungt liv murarhustrun Anna måste ha haft det! De arrenderade ju en gård också, samtidigt som maken arbetade som murare – vilket antagligen betydde att det var hon och barnen som skötte gården Skummerhus.

Jag började min utredning av alla dessa barn med att kopiera avskrifterna från ArkivDigital (jag hade börjat med att söka efter Anna Teresia i ”Befolkningen i Sverige 1840-1947). För ovanlighetens skull började jag lägga in dem i ett ordbehandlingsdokument för att där ta bort ”Födelsedatum” och ”Födelseort normerat” och sedan kunna lägga in dem smidigt i släktforskningsprogrammet.

Det var för väl, annars hade jag nog krånglat till det för mig själv!

Att barn skrivs in i dubbla rader är ju inte ovanligt så jag tänkte inte så mycket på det först, men när det skulle ha fötts en pojk i september och en i november anade jag ugglor i mossen! Här var det något som inte stämde!

Då kollade jag längre till höger och upptäckte att där fanns anteckningar vid båda dessa pojkar:

Skärmdump från ArkivDigital. Källa: BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) AID: r5.p98925018.

Fäder som dök upp vid dop

Det visade sig alltså att det var döttrarna Johanna och Olga, och inte mamma Alma som var mödrar till dessa barn! Båda gossarna, eller ska man säga pågarna (det är ju ändå i Skåne!), hade ansvarstagande fäder som kom till barnens dop och erkände sig som fäder. Nils Birger Alberts föräldrar var trolovade – i alla fall vid dopet – och så var det faktiskt även för Erik Gösta. Föräldraparen gifte sig sedan med mindre än en veckas mellanrum, men i olika församlingar!

Erik Göstas föräldrar vigdes i Ausås av prosten Anders Hansson Ljunghoff. Hans handstil var vacker, men mycket darrig, trots att han inte ens var 60 år fyllda. Här är en liten bild på honom:

Midsommarbröllop

För Nils Birger Alberts föräldrar, Olga och Nils Sigfrids vigselnotis finns en liten ovanlig notis, nämligen klockslag för vigseln!

Skärmdump från ArkivDigital. Strövelstorp (L, M) CI:9 (1895-1912) Bild 1660 / sid 33 (AID: v350279.b1660.s33, NAD: SE/LLA/13377)

De vigdes i prästgården klockan fem fredagen den 1911-06-23. Det är lätt att drömma sig iväg och tänka att det måste ha varit ett romantiskt midsommarbröllop i all sin enkelhet! Midsommarafton var ju alltid den 23/6 fram till 1953 i Sverige, och det är troligt att de planerade just ett midsommarbröllop!

Hitta en bröllopspresent som gläder många! hurskajagslaktforska.com/brollop

Det var ju inte ovanligt med vigslar i prästgården, för oss kanske det låter konstigt med vigsel i någon annans hem, men samtidigt var det en officiell plats, och inte bara prästfamiljens hem. Det är mycket möjligt att de valde att ha vigseln i prästgården eftersom de redan hade barn, men det var vanligt att vigas hos prästen även om man inte hade eller väntade barn. Jag har flera exempel på det i min egen släkt då både min morfars och farmors föräldrar vigdes i Gustaf Klingners hem i Majorna.

Ausås prästgård finns kvar än idag och är byggnadsminnesförklarad. Bild är tagen av Marianne58 och hämtad från Wikimedia.

Det är alltid roligt att gräva i kyrkböcker och andra källor för att hitta mer historier och kunskaper! Det spelar nästan ingen roll alls att det inte är min egen släkt, det är lika roligt ändå!

Jag inledde ju detta blogginlägg med att kalla texten lättläst, och även om den är det för mig så inser jag att den inte är det för alla. Därför vill jag tipsa om detta blogginlägg om att tyda gammal handstil,

Allt gott!

Lisa

Släktforskning

Husvagnar och soldattorp

När jag ikväll gick några hundra meter med min källsortering la jag märke till en sak: en stor, fin husvagn!

Jag har knappt varit i en husvagn, men den här såg väldigt rymlig och trevlig ut!

Egen bild och ingen reklam!

Men vad har då husvagnar att göra med släktforskning?

Jo, som ni vet så går ju tankarna inte alltid helt rakt, så istället för att drömma mig bort till någon strand så skriker min tanke: husvagnen är ju lika stor som ett soldattorp!

Som sagt, inte helt rakt! 😜

Bild lånad från Wiki-rotters sida om soldattorp.

Soldattorp var enligt wiki-rötter:

Soldattorp kallas ett torp som byggts åt och användes av en indelt soldat. Ett soldattorp bekostades av roten som anställde soldaten och skulle enligt stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Denna specifikation bestämdes av krigsmakten för att soldaterna skulle få likvärdiga bostäder. Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp.

In- och utflyttning skedde vanligen vid midfaste(15/20 mars) eller vårfrudagen (25 mars). Då verkställdes en ”syn”, det vill säga inspektion, att allt var i sin ordning. Dessutom genomfördes en ”torpsyn” vart tredje år även om samme soldat bodde kvar. Totalt fanns 35 000–40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid.

Torpbesiktning. Färglitografi av Viktor Ludvig Emmanuel Sparre ur »Scener ur indelta soldatens lif tecknade af V. L. E. Sparre, text af G. Nyblaeus» (1866). Bild från Wikimedia commons. Public Domain.

Även på Wikipedia finns intressant information som att soldaten hade rätt till en liten åker, koltäppa, en liten bit skog att fälla ved i och en hage att skörda ”två sommarlass hö” från. De hade oxå rätt till en ko, några höns och några får eller en gris.

I fredstid arbetade soldaten på gården där soldattorpet låg, som alla andra torpare.

Den gård i min egen släkt som jag forskat mest på nyligen är Myrebacka i Kareby socken. Det var oxå ett rusthållshemman och stöttade soldaten Fröjd som bodde på deras ägor. De verkar ha varit goda vänner för Evert Fröjd är dopfadder till nåt av barnen. Området heter Fröjdens än idag!

Jag minns att mina barns farfars farmors mor Stina Mälström föddes i ett soldattorp i Mälby, Sala kommun, Västmanland. Min egen forskning om det försvann i en datorkrash förra sommaren. Men jag kommer ihåg att det var så, och jag får hjälp av Västerfärnebo hembygdsförening! De har skrivit lite om hennes far Lars Fredric Holmström Mälberg Mälström!

De har även med en fin skylt som jag antar finns i huset:

Nr 145 Mälström

Huset finns vad jag förstår kvar än idag, även om det säkert ser annorlunda ut än när Stina föddes där på 1840-talet.

Jag tycker att det ger en insikt om hur tufft det kunde vara. Det kunde bo många på de där 32 kvadratmetrarna, och den där husvagnen är nog bra mycket mer bekväm, även om den inte är 4 meter bred! 🙂

Har du forskat på soldater och besökt soldattorp? Eller har du kanske ett till sommarstuga? Berätta i kommentarerna!

Allt gott!

Lisa