Släktforskning

Släktforskningsprogrammet Genney – är hon min vän?

Så, nu var det dags att utvärdera ett släktforskningsprogram igen! Jag har redan skrivit om Gramps (som jag använder mest), Holger (som jag började med på 90-talet) och Min Släkt. Nästa steg efter detta är Disgen. Har jag glömt något då? Tipsa gärna!

Precis som tidigare så testar jag demoversionen av programmen och det kan ju vara olikt hur det är i den licensierade produkten – bara en liten disclaimer där… 🙂

Släktforskningsprogrammet Genney

Att ladda ner Genney är lätt och bra. Det gick snabbt och smidigt från en snygg sida med damer i hatt! 🙂

Men sen hände inget när jag försökte starta programmet!

Trodde att det hade blivit något fel… Minimerade alla fönster jag hade uppe på datorn, och där, längst bak, fanns en liten artig fråga om vilket språk jag ville att Genney skulle prata med mig! 🙂 Det var ju en väldigt snäll fråga och tog udden av den frustration jag byggt upp kring att inte kunna skriva detta inlägg till er!

Introduktionen är tydlig och bra, man kan välja mellan att skapa ett nytt släktregister, öppna en GEDCOM-fil eller en säkerhetskopia. Enkelt tydligt och bra!

Jag valde att skapa ett nytt släktregister. Då fick jag direkt uppgiften att skriva in mina kontaktuppgifter som insamlare av information. Det har jag aldrig varit med om förut! Men det är väldigt bra att kunna se vem som gjort jobbet! Det kanske lät skrytsamt, men jag tänkte istället på papper och filer från andra släktforskare som man inte har en aning om vem det var eller hur man kan få kontakt med dem senare… Det är m.a.o. en genomtänkt funktion..

Bild av det som kallas biografi i Genney.

Inmatningen av uppgifter kring en viss person ser lite annorlunda ut jämfört med vad jag är van vid, det påminner lite om ett kalkyl ark!

Men annorlunda måste inte vara fel, och det jag hunnit testa verkar bara rätt! Det är lätt att mata in uppgifter. Det finns många möjligheter utan att vara krångligt. Det finns standardiserade församlingsnamn så att man får modern stavning på allt, väldigt praktiskt. Dock funkar det inte lika bra när man ska lägga in en plats med mer exakt adress än församling.

Att man också kan se fyra generationer av släktträdet är ju kanon! Det ger överblick och sammanhang! Särskilt viktigt när man har fyra Nils Nilsson på rad, vilket barnen har i sin släkt!

Del av översikten som finns på den ”vanliga” sidan i Genney

Som när jag skrev om Min Släkt så hämtade jag en GEDCOM-fil från när jag skrev om Holger. Denna gång funkade det ännu bättre, till och med bilderna kom med!

Det är här nånstans som jag känner att jag förstår varför så många rekommenderar Genney! Jag börjar bli kär! 😍

Det som i flera andra program kallas rapporter finns i Genney under Utskrift. Där finns flera olika alternativ, föredömligt sorterade under olika rubriker. Här kommer två exempel. Eftersom jag använder demoversionen så finns det stämplar över bilderna. De försvinner när man köpt och lagt in licensnyckeln.

Tycker att detta blir jättefint med bilderna. Här har jag ju inte lagt in alla anor, bara mammas linje, och morfars mor saknas. Därför antar jag att bilderna blir mindre när fler ska få plats. Oavsett så blir det fint!

Cirklar är bra att ha för att få överblick över många generationer.

Detta var en kort genomgång av släktforskningsprogrammet Genney. Jag är mycket förtjust och kan ha hittat en ny arbetskamrat!

Nu hoppas jag att du också känner för att testa Genney!

Hoppas att du har en bra helg!

Allt gott!

Släktforskning

Vad säger en bild?

Så här i Corona tider så har min pappa börjat fotografera den skatt av bilder, brev vykort etcetera som min morfars släkt lämnat efter sig. Intresset för släkten och gamla tider var stort i familjen och väldigt mycket sparades. Pappa berättar med tårar i ögonen om vykort från 1905, 1909, 1911 och 1918. Det är både från släkt och vänner. Jag ser verkligen fram emot att få se bilderna i framtiden!

En av de bilder jag hittat sen tidigare fotograferingar är denna:

Jag känner igen de unga kvinnorna till höger, och en lapp fotograferad bredvid beskriver att det är Anna och Rakel Pettersson. De var systrar till min morfars pappa Kaleb och bodde på Vråssered Nedergård i Bergums socken. Rakel träffade jag flera gånger i min barndom, men inte Anna, hon gick bort 1970. Men när jag tittar på andra bilder av systrarna Pettersson (de var fyra; Esther, Ruth, Anna och Rakel), så tycker jag att det ser ut som Ruth som sitter ner till vänster. Jag träffade henne också, och ser tydligt skillnad på systrarna eftersom Ruth blev blind senare i livet. Jämför med bilden här:

Storebror Paul, Rakel, Anna och Ruth.

Jag tycker att det är tydligt att det är Ruth som sitter ner på den svartvita bilden.

Men vad kan då bilden beskriva?

Verktyg i de stående kvinnornas händer får mig att tänka på skörd. Men vad är det de flickorna som sitter har i sina händer? Ser det inte ut som tallplantor? Särskilt tydligt är det hos kvinnan till vänster. Framför Rakel ser vi en ljungkvist som visar att de inte är på en åker som jag tidigare alltid trott. För mig ser det helt enkelt ut som om de planterar tallar i gårdens skog. Jag besökte området så sent som i somras, och vet att det finns stora skogsområden nära gården.

Hur kan jag ta reda på mer?

  • Historiska kartor skulle kunna ge mig information om hur gården såg ut.
  • Min egen släktforskning kan tala om för mig vilka i min familj som ägde gården vid vilken tid och därför tolka informationen från Lantmäteriets historiska kartor för att se vilken mark som tillhörde släkten. Den hjälper mig också att gissa när bilden var tagen utifrån Anna och Ruths ålder.
  • Utifrån den gissningen skulle jag kunna gå till församlingsböckerna och se om det fanns några pigor på gården som skulle kunna passa i ålder för kvinnorna till vänster.
  • Jag skulle också vilja veta mer om tallplantering i början av 1900-talet. Vilken årstid gjordes det? Var det vanligt att kvinnor deltog? Skogen var ju annars männens revir. Hur stora arealer kan ha planterats? Hur länge växer tallar? När kan träden de planterade ha avverkats?

Efterforskningar

Jag behöver börja med att försöka gissa när bilden kan ha tagits. Anna var född 1897 och Ruth 1895. Det är svårt att avgöra hur gamla de är när bilden togs, men jag skulle gissa tonåringar. I så fall bör det ha varit 1913-1915.

Geometrisk avmätning från 1725.

Lantmäteriets historiska kartor gav mig tyvärr inte så jättemycket, men det fanns fantastiskt fina bilder. Jag får helt enkelt bara föreställa mig att det var någonstans på gården.

Nästa steg är att gå till församlingsböckerna (samma typ av kyrkobokföring som husförhörslängder, men på 1900-talet). Jag hittar inga pigor på gården under denna tid, så det gav inte heller några svar. Det fanns en annan familj som ägde en annan del av Vråssereds Nedergård. Där fanns en dotter som hette Anna Melina Olsson född 1898 och en tjänsteflicka som hette Ruth Ester Stefania Andersson och var född 1895. De skulle mycket väl kunna vara kvinnorna till vänster på bilden. Det är långt ifrån säkert, men i alla fall en möjlighet.

Som så ofta när man håller på med släktforskning så hittar man sidospår. Jag såg att familjen Petterson hade en familj från Gammelsvensk by i Ukraina boende hos sig 1929-1931. Lite googlande ger mycket information och jag hittade även en bild på en flicka som senare blev sonhustrun i familjen som bodde på Vråssered, Anna Hoas. Hon och Johannes gifte sig mitt i allt det tumult som det måste ha varit när de fick flytta till Sverige, blev utflyttade från flyktinglägret på A6 i Jönköping för att göra ”jordbrukspraktik”. De måste ha haft en stark kärlek! Men jag förstår också att flyktingarna från Gammelsvensk by ville bo nära varandra, som de hade lovats. Många av dem flyttade till Gotland, där det nu finns ett museum om deras historia.

Kanske ser det ut så här där bilden togs, med nästa generation tallar. Foto: Pixabay.

Tallodling då, vad kan jag hitta för information om det? Jag googlar, men hittar bara nutida information. Vad jag förstår så har det varit vanligast att plantera tall på våren, direkt när tjälen gått ur marken, och att om man vill plantera på hösten så ska man göra det med kraftigare plantor. Plantorna som kvinnorna på bilden höll i händerna var definitivt inte kraftiga. Jag tror därför att detta var en vårplantering. När jag tittar på bilden en gång till så inser jag ju att det inte finns några löv på träden. Det är ju ytterligare ett starkt argument för att det var på våren.

Verktygen de stående kvinnorna håller i bör ha varit någon form av stör som de använde för att göra planteringshål med. De sittande flickorna fick sen göra själva planteringen.

Sammanfattning

Vad har jag då kommit fram till angående vad som gick att hitta på bilden ovan?
Det var vår och dags för tallplantering omkring 1913-1915, då dessa fyra unga kvinnor, och minst två personer till (fotografen och mannen i kostym som står i utkanten av bilden) var ute i skogen, troligtvis kring Vråssered Nedergård i Bergums socken, gamla Älvsborgs län. De två kvinnorna till höger är systrarna Anna och Ruth Pettersson, döttrar till hemmansägaren och riksdagsmannen Alfred Pettersson. Kvinnorna till höger är inte helt identifierade, men kan vara Anna Melina Olsson och Ruth Ester Stefania Andersson.

Jag kom kanske inte hela vägen, men jag lärde mig en del om Gammelsvensk by och tallodling.

Man kan verkligen lära sig mycket av att bara titta på en bild. Jag hade alltid trott att den föreställde skörd, men jag hade fel! Jag hade också trott att de hade pigor på gården, men jag hade fel om det med. Jag har till och med hittat ett fel i min egen information. Det var inte Rakel på bilden, det var Rut

Foto: Stig Pettersson

Avslutar med en bild från systrarnas hem. Ruth och Rakel flyttade in i huset deras far låtit bygga åt Anna, efter att de själva blivit änkor. Ingen av dem hade barn. Jag sitter i Rakels knä och tittar busigt på Ruth. Kanske studerar jag hennes glasögon? Ser mina barn i mig själv, både i ansiktsuttryck och oviljan att sitta still bara för att någon annan vill det! ❤ Släkten följa släktens gång!

Allt gott!

Lisa
Släktforskning

Julfrågor

För några dagar sedan skrev jag om Frågor att ställa till släktingar i jul. Här kommer mina svar på några av dessa frågor:

Vilka firade du jul med när du var liten? Mamma, pappa, brorsan, mormor och morfar i mitt föräldrahem. Varannan jul var farmor med oss, varannan jul var hon hos min faster med familj.

Vad var din favoritmat på julbordet? Väldigt mycket!! Älskade julmat och hade inga problem med att äta rester hur länge som helst! Men skinka på vörtbrödssmörgås med russin i var nog största favoriten.

Fick du vara med att laga eller baka något till jul? Har du några minnen från det? Det enda jag minns är egentligen bara knäck och ischoklad. Knäcken tog en evighet och rann utanför formarna. Ischokladen skulle svalna alldeles för länge. Mitt godissug var större än mitt tålamod!

Vad var din favorittradition? Oj! Det är svårt att urskilja en sak! Julen var väldigt viktig för mig som barn. Självklart var julklapparna viktiga, och julmat och godis. En specifik sak jag minns var en kyrkformad speldosa i plast som spelade Stilla Natt. Den älskade jag att dra upp. Det var så stämningsfullt!

Foto: Stig Pettersson.

Brukade ni besöka släktingar och vänner kring jul? Ja! Framför allt umgicks vi mycket med mina morföräldrar som bodde utomlands stora delar av året. Tillsammans besökte vi äldre släktingar som på bilden ovan. Det var hos min morfars fastrar Rut och Rakel. De bodde tillsammans som änkor i ett hus i Olofstorp (nordöstra Göteborg). Jag, min mormor, mamma och bror, och morfar som tog bilden, var där och hälsade på minst en gång om året. Jag minns att jag tyckte mycket om det. De var en självklar del av våra liv. Att ha träffat flera släktingar tre generationer tillbaka har definitivt påverkat mitt släktintresse och min tidsuppfattning. En och två generationer bakom dem man träffar känns ju inte så långt, men då hamnar jag ju på tidigt 1800-tal! Det är fantastiskt!

Det är svårt att se på bilden, men över bokskåpet till höger hänger ett ovalt porträtt på en ung kvinna. Det var systrarnas mamma Josefina Eliasdotter. Det är rörande att se att dessa äldre kvinnor hade ett ungdomsporträtt på sin mor på väggen. Både porträttet och bokskåpet finns nu i mitt föräldrahem, och jag hoppas ärva dem.

Dessa julfrågor och några till finns att ladda ner här.

Nu önskar jag er alla en riktigt god jul!

Allt gott!

Släktforskning

En släkttavla i present!

Wow vilken helg!

Jag skrev ju i torsdags att jag hade något hemligt på gång som jag inte kunde berätta. Men nu, nu kan jag berätta allt! 🙂

Det är nämligen så att min älskade storebror och största bloggsupporter, Per, firade sin femtioårsdag i lördags med öppet hus med massor av härliga vänner och släktingar! Det var verkligen ett fint och värdigt firande! Så passande!

I alla fall (jag kan skryta länge om min bror! ;-)), min present till honom var ett professionellt utskrivet släktträd. Det första vi någonsin gjort trots att vi forskat i över 30 år!

Det såg ut så här:

Jag hade beställt det hos ett lokalt tryckeri, Henningssons i Borlänge, och de hade gjort ett jättebra jobb! Jag fick affischen i ett papprör och istället för att slå in det som vanligt med presentpapper som slängs (brorsan är mycket miljömedveten) så klädde jag röret med bilder på äldre släktingar. Då blir det också lätt att veta vad det innehåller utan att behöva ta ut affischen. På rullen skrev jag ”Alla dessa som fanns – för att du skulle bli du!” För det är ju verkligen så – att alla de vi har bakom oss har format oss till de vi är nu!

Inslagen släkttavla med bilder av släktingar

Bilderna jag skrev ut hittade jag på pappas dator. Flera av dem som han skannat för några år sen, hade jag inte ens sett tidigare. Men det kommer jag nog skriva mer om en annan gång. En av bilderna var extra vacker. De hade klätt sig så fint (antagligen i ateljéns kläder) och flera såg charmigt bortkomna ut. Men det som slog oss var likheten mellan flickan på bilden och brorsans dotter! Det är fyra generationer tillbaka, men släktdragen finns där!

Bad brorsan att öppna paketet när två av tre kusiner med respektive var samlade. Det märktes att han uppskattade det! Det värmer! Verkar som om han blir mer och mer intresserad ju äldre han blir, men så är det väl med många… Kusinerna verkade också nyfikna! 🙂

Jag hade valt att skriva ut tavlan på ett A1, alltså 8 A4, men i efterhand blev det nog för lite för de 16 generationerna på pappret. Brorsan fick läsa det med ficklampan från mobilen! 😉 och då vet jag att jag troligtvis kan hitta några generationer till på vissa ställen. Alltså måste jag verkligen skriva ut något större nästa gång! Är det nån som vet om det finns en pappersstorlek som heter A0, eller får man bestämma storlek på något annat sätt? Ska också klura på om det går att fästa en släkttavla på en rulle, så att man lätt kan ta fram och lägga undan. Känner få personer där ett släktträd får plats någonstans på väggen till vardags. Kanske blir det något att pyssla med!

I efterhand har jag insett att mycket saknas på den tavla jag skrev ut, bland annat många vigseldatum. Det hade också varit roligt om vigselförsamling funnits med så att man kan se snabbt ungefär var folk bodde. Kanske något att kontakta Gramps- Project om. Det är deras program jag använder, mycket för att jag gillar deras grafiska utskrifter.

Ser fram emot att jobba vidare på projektet fysisk släkttavla!

Allt gott!

Släktforskning

Svensk släktforskningspodd

Googlade idag efter ”släktforskning podd”. Då kom Cognatus och Släktband upp. Cognatus har jag redan lyssnat på alla avsnitt, men Släktband har jag faktiskt inte lyssnat igenom helt. Varför har jag ingen bra förklaring på, men så är det.

Det första avsnittet jag såg beskrivet ikväll intresserade mig. Det handlade om prästen Kristian Torin som växte upp i en ryggåsstuga i södra Halland. Jag har tidigare ikväll berättat för en vän om Carl Landgren, hans mamma och deras ursprung. Hon växte ju upp i en backstuga i Bodakärr i Hålanda socken. Ryggåsstugor och backstugor är båda väldigt enkla torp med stampat jordgolv och kanske ett fönster och en eldstad.

Programmet var mycket informativt och jag lärde mig en hel om levnadsförhållandena under mitten och senare delen av 1800-talet. Det som förvånade mig mest var hur han beskrev mathållningen. Jag uppfattade det som gröt och välling fyra gånger om dagen, ibland bröd och ibland fisk (öring som de fångat med händerna). Körsbär och äpplen fick inte ätas utan skulle plockas och säljas för att få in kontanter.

Det känns skrämmande och det är svårt att förstå att en stor del av folket i vårt land levde så. De har format vårt land. Det är stort att så många av dem ändå överlevde!

Men mitt intresse för Kristian Torin slutar inte där. Jag kände igen namnet från början, men det trillade ner ännu mer när jag hörde att han jobbat som präst i Östads församling (Sjövik i Lerums kommun). Då slog det mig att det finns en koppling till min morfars släkt! Först trodde jag att han var morfars doppräst, men det stämmer inte. Han måste ha varit morfars fars konfirmationspräst och eller han och Annies vigselpräst. Måste kolla upp det i datorn.

Det var också roligt att höra att Kristian Torin uttalade sig negativt mot aga och positivt till kvinnors rätt att läsa och förstå Bibeln. Kanske var han inspirerad av Svenska Missionsförbundets kursgård Sjöviksgården som låg i Östads församling (där min morfars släkt var mycket engagerad).

Bild och geografi om Kristian Torin från Svenskt porträttarkiv.

Nu är det natten och jag måste sova.

Allt gott!

Uppdatering: Jag tänkte rätt, Kristian Torin var Kaleb Pettersson (min morfars far)s konfirmationspräst! Han konfirmerades i Östads kyrka, en bra bit hemifrån men antagligen hade det med Sjöviksgården att göra. Eller så var Kristian Torin en så känd och omtyckt präst att till och med ungdomar från Missionsförbundet ville konfirmeras hos honom! Eller i alla fall att föräldrarna ville det…

Bloggande, Släktforskning

Vilka bilder får man använda? Del 2

Jag har skrivit om lagstiftningen kring att publicera bilder förut, här.

Jag behöver kolla lagstiftningen mer. Texten på Sveriges fotografers förbund känns otydlig. Den innehåller två negationer och jag förstår det som om man behöver alla arvingars tillstånd för att publicera en porträttbild, vilket ju mer jag tänker på det låter orimligt. Jag måste kolla lagstiftningen helt enkelt!

Blev inte klokare på att läsa igenom allt som stod om samtycke i upphovsrättslagen, (trots att det nämndes 19 gånger) men det kanske har med min trötthet att göra. Frågan är hur man ska gå vidare med det här? Fråga Fotograferna eller göra som alla andra och publicera?

För att ändå få med någon bild i dessa inlägg tar jag med en bild jag vet att man får använda. Den ligger nämligen på Wikimedia Commons och jag har tagit med all information man behöver för att vara laglig. Wild Flowers of New York (1918) photographic apparatus WFNY-000

Den visar fotograf och berättar att verket kallas ”Wild Flowers of New York” och togs 1918, året innan bilden jag skulle vilja lägga upp, men den följetongen fortsätter.

Bloggande, Släktforskning

Vilka bilder får man använda?

Frågan om när man får ta kort och vilka bilder man får använda är något som ofta kommer upp i släktforskar kretsar. Vilka bilder får man använda i sina register, på hemsidor och publikationer som böcker och tidningar?

Det är inte helt enkelt, men Svenska fotografers förbund har förklarat det tydligt på denna sida: Tio frågor om lag och rätt.

Jag fick tänka efter ordentligt vad det är som gäller för de bilder jag skulle vilja publicera. Kan jag lägga upp en bebisbild på min morfar? Han sitter i en kolt på ett fårskinn i en fin stol som nog var gammal redan då.

Låt oss reda ut detta enligt sidan från Svenska fotografers riksförbund:

Enligt upphovsrättslagen är fotografier indelade i två kategorier; fotografiska verk (1 § upphovsrättslagen) och fotografiska bilder (49a § upphovsrättslagen). Fotografiska verk är i första hand skapade av professionella fotografer och upphovsrättsligt skyddade verk som är likställda med andra bildkonstverk. Fotografiska bilder är det som återfinns i semester- eller familjealbum och är skyddade i upphovsrättslagen i något mer begränsad omfattning.
Vilken kategori faller ”min” bild in under?
Den är tagen av en fotograf – Atelier Viberg, Redbergslid, Göteborg – så därför bör den falla in under kategorin fotografiska verk.

Behövs det samtycke från avbildade personer?
Ja, om personen i fråga lever, men samtycke krävs inte av efterlevande om personen på bilden är avliden, såvida det inte handlar om beställd porträttbild.

Hm, där var det värre, morfar gick bort 1997, så honom kan jag inte fråga, men eftersom det är en porträttbild, måste jag då ha tillstånd från alla efterlevande? I detta fall är det bara jag och min bror så det är inte så svårt, men jag har en annan bild på morfars far med ursprungsfamilj som jag väldigt gärna vill skriva om, men det kommer ta väldigt lång tid att få tag på alla 8 syskons efterlevande…

Vad gäller för användning av äldre fotografier?
Vid användning av bilder som tagits innan år 1969 och som inte har vetenskapligt eller konstnärligt värde krävs inget tillstånd från fotografen längre. Gällande skyddstid för fotografiska verk är 70 år efter fotografens död och för fotografiska bilder 50 år från det år bilden togs.

Okej, så eftersom bilden är 100 år och 7 månader gammal (enligt text på baksidan) så bör fotografen vara avliden. För säkerhets skull så googlar jag ”Vibergs Fotoatelier”, men det var inte så lätt som jag trodde att hitta tydlig information. Vad jag kan hitta är att de hade verksamhet i ett hus som revs 1931 och som låg på den plats där biografen Flamman sen byggdes och där Finska Pingstkyrkan nu ligger (där var jag några gånger som tonåring!). På en annan sida står det att de var aktiva på 1940-50-tal. Det säger ju mig inte helt mycket, men jag vet inte vad mer man kan göra om man inte ens har ett förnamn på fotografen. Kanske kan man kolla i folkräkningar? Nja, den enda fotograf Viberg jag hittar är Viberg, Gereon Alexander, f. 1882 i Linköping , boende i Eksjö 1910. Känns inte som den jag söker. Hittar ingen i varken 1930 eller 1940. Men 1950 hittar jag paret Jonas Vilhelm och Sigfrida Natalia Viberg, båda fotografer, boendes i Redbergslid! (Och Sigfrida kommer från samma församling som min mormors morfars föräldrar!) Så nu behöver jag alltså ta reda på när de dog. Kan gravar.se vara behjälplig? Nix, de har inget från Göteborg. Svenskagravar.se då? Ja, där hittar jag dem! Jonas gick bort 1961 och Sigfrida 1968. Jag är inte helt bra på matte, men ser att det är lite drygt 50 år sedan hon dog, inte 70 år. Betyder det då att jag inte kan publicera bilden? Men varför finns det då många bilder från just denna fotograf här?

Hm, jag hade verkligen tänkt lägga ut den, men jag får nog fortsätta fundera innan jag lägger ut den söta bilden på morfar…
En person i Facebook gruppen där jag hittade länken tycker att man inte bör behöva samtycke av alla anhöriga, men vad nån tycker och vad lagen säger är ju inte samma sak… Jag får nog kolla vidare i lagtexten.